- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
489

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Taflor...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

~rARsUs.-TATNAr. 489

Javam»» söner, m NI. 10: 4; 1 Kr. 5: 7;
man har tänkt att derm»»ed åsyftas dan
tynseniska allan atnuslcislca follcstammnen,
eller ochc dan yttersta vastarns folk
Spanien - sa nedan.
2. Ett land och folk i dan aflägsna
vestern, berön»dt för sin handelsrörelse
och sin skeppsfart, Es. 23: 6 (Sv. till
sjös, d. ä. till Tarsis); 60: 9 (Sv. haf-
vet); 66: 59. Tarsis låg i hiflig han-
dahsförbim»del»a med Tyrtms, byar» varor
dess nilce köpmän, Ha. 38: 13, hem-
tada n»ad sina skepp, 27: 25, och be-
talade med »ilfvar, jern, tenn och bly,
27: 12; jfr Ja. 50: 9. Tarsislconungarne
näm»»nas i Ps. 72: mo bland dem som»»
skola bära skänker till Israels konung.
Till Tarsi» van det Jona täm»kte fly, Jo.
1: 3. Af Es. 23: 50 synes, att Tarsis
var - sasom»» am» lcolom»i? - underly-
dande undlen fam»iciarm»a, ty det uppm»»a-
nas att njuta sin frihet, då Tyros fallen.
Em»higt vittnesbörd af gam»»ha förfat-
tare såsom»» Strabo och Pausania» var
Tartessus hos greken och rom»»ara att
narom» på floden Bäti» (nov. Guadal-
quivir) i Sl»anian och på an nära clas»
utlopp liggande stad, Tartessis dera-
n»ot m»am»»net på lam»det derom»»lcning. Det
än an gam»»n»al förn»odan att det är denna
staden Tartessu» och detta landet Tar-
tassis, alltså Spanien, son» afses n»ad
det ab. ordet Tarsis.
Andra åtar, son» hafva svårt att fatta
huru israehitarnas fartyg från Röda haf-
vet kunnat segla om»»kning Afrika till
Tarsis i Spanien, m Kl. mo: 22; 22: 49;
2 Kr. ~: 25; 20: 36, förmnoda istället
att ordet Tansis Isär än namn för någon
närmare ort i Indien eller Afrika, så-
som»» ju banäm»»ningan Tarsis-skepp, egent-
ligen skepp från Tarsis, Es. 23: 5; Ha.
27: 25, torde äfven iallmänhat vara an
benämning för stora fartyg (jfr uttryc-
ket »Ostindiafarana»), den da framstäl-
las i profeternas bildsprålc såson» bilder
af bögm»»odats trots, Es. 2: 56; Ps. 48:
8. Man bemänke härvid, att då Krön.-
boken talan on» skepp som skulle gå till
Tarsis, 20: 36, så har daramot Kon.-
boken det allmännare uttrycket Tarsis-
skepp. (1 Sv. står på alla hän anförda
ställen haj [sjö] istf. Tarsis, t. ax. till
hafs, d. ä. till Tarsis, Jo. 5: 3; vid haf-
vet, d. ä. i Tarsis, Ps. 72: 50, o. s. v.)
Tarsus, Cilicians hufvudstad vid
floden Kydnos, ej långt från dess utlopp
Madalhafvet. Hän van aposteln Pau-
lus född, son» också efter sin omvän-
delse, då han af judarnas hat föndref»
från Jerusalem, uppehöll sig Imän flera
nr, tilldes» han genom Bannabas hem-
tadas till Antiokia för missionens verk.
Ap. 9: 55, 30; 55: 25 22: 3. Staden
var stor och» folknik, 25: 39, hade en
hiflig handel och sådan ifvan för vaten-
slcaparm»a, att dan såsom lärdorossäte
jemfördas m»»ed Aten och Alexandnia;
jfr fuilicien. Aposteln anhöll också här
Tarsus sin grelciska bildning, byar-
amnot han, enligt sina egna ord, 22: 3,
hade fått sin judislca bildning i Jeru-
salem»» vid Gam»»ahials fötter. Sin roman-
slca medborgararätt hade han också,
efter några» förm»»odan, redan blott så-
som»» född i Tarsu». Dock än detta ej
sanm»ohikt, ty el»uru höfvidsn»anm»en för-
stod att Paulus var fråm» Tarsus, 25:
39, gaf l»an dock bafallning att gissla
honon», 22: 24, n»en afstod fråm» detta
förehafvande, då han fick veta att Pau-
los ochcså var an »ron»ara, 22: 27.
Tarsus var väl nedan då an fri stad
n»ad rättighet att styra» af egna la-
gar och myndigheter under Roms öf-
verhöghat, men det hade dock icke ro-
m»»arsk madborganerätt förrän långt se-
nare. (Vogt.) Det nov. Tansö med
52- å 55,000 mv. än en usel och smut-
sig ort. Af det gam»»la Tansus finnas
obetydliga ruiner qvar.
Tartak, en afgud som dyrkades af
folket från Avva, 2 Kl. 57: 35.
Tartan nän»nas i 2 Kl. 58: 57 så-
som»» an höfdim»g e. d. hvilken sändas
af Sanhanib mot Jerusalem, och i Es.
20: 5 såsom an general utsänd af Sar-
gon mot staden Asdod. Af de assy-
niska monumanten lära vi, att detta
nan»n ej än ett pansonnamn utan en ti-
tel, på assyr. turtanu. Så kallades ni-
Icats förnämsta embetsm»»an och öfvarba-
fälhafvaran för trupperna, hvilken då
lcom»ungen ej sjalf drog ut i striden, in-
tog hans plats, alltså ung. m»»otsvarande
~vårt »fältm»»anshcallc.
Tatnai, persisk landshöfding i Sy-
rien, gjorde sig noga underrättad om»»
judarna» nätt till tampelbyggandat, skraf
till Danios derom och var efter hans
gynnanda svar dan» på allt sätt bavå-
gen, E»r. 5: 3; 6: 53.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free