Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Templet i Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 TEMPLE’» 1 JERUSALEM.
8: 64; 2 Kr. 7: 7. Här offrade ko-
nungen 22,000 oxar och 520,000 får,
7: 5. Km»äböjande på en särskild estrad
allan tnibun af koppar ~, nadkallada han
Herrens välsignelse öfvar tamplet och
dam som dan skulle tillbadja, m Kl. 8;
2 Kr. 6, hvarpå eld föll af himn»elen
och förtärde brännoffrat, och Herrens
härlighet uppfylda huset, 2 Kr. 7: 5.
Detta Salomos tam»»pal plundrade» re-
dan undan hans son Rahabaam af egyp-
tiarn Sisak, m Kl. 54: 26, och hvad som
blaf qvar af silfvar och guld, sändes af
Asa till syriske konungen Benhadad för
att köpa honom till ett förbund mot
konung Basa af Israel, 55: sS, 59. Så
fort flög templets härlighet sin ko», både
den inre och dan yttra! Sedermera
följde förstöningan och reparationer byar-
andra tätt i spåren. Det plondrades af
Israels konung Joas, 2 Kl. 54: 14, af
Judas konung Aba» för att köpa Tiglat-
Pilasars hjalp, 56: 8, af Hiskia för att
betala Sanhanib, 58: 55 f. Reparatio-
ner åtar gjordes af Joas, 2 Kl. m2: 5 f.,
och Jotam, 55: 35. Fullständig hednisk
styggelse infördes slutligen af Manasse
med Astartabildar, afgudaaltaren, tärnor
och solbästar, 2 Kl. 25; 23: 7, mm,
hvilkat allt åtar bortransadas af Josia.
Kort efter kom Nabokadnazar och bort-
tog tempalskatten, 2 Kl. 24: 53, och
slutligen, då Jerusalem af hans härar
förstördes, vardt äfvan Salomos tem-
pel till grunden bnändt, 2 K. 25: 9;
2 Kr. 36: 59, år 588 f. Kl., sedan det
stått i 416 år.
(Hesekiels tempel. Undan fången-
skapen skådade Hasekiel i profatiska
syner ett nytt tempel, hvars byggnad
och ordning omständligt basknifvas
Ha. 40-44; en skildring som enligt
somliga ännu väntar på sin uppfyllelse).
2. Serubbabelska templet. Då par-
sarkonungan Cyrus 536 f. Kl. gaf ju-
darna i Babel tillåtelse att återvända
till Juda och bygga Jerusalems tempel,
åtarlamnade dam da halgadomskärl Ne-
bukadnazar fört till Babel och dentill
lofvada dam understöd och befalda sina
underhafvande att främja deras verk,
Esr. 1: 2 f.; 6: 3 f., så började ståt-
hållaran Serubbabal och öfvarstaprestan
* Sv. KoySj5arkittet, a Kr. 6: n~ sannolikt
är det denna eller en dylik tribun som onstalas
under uanmnct ltod i K. mm: S4~ 23: 3.
J asna att genast efter sin ankomst till
det ödahagda Jerusalem bygga bränn-
offaraltanet på sin gamla plats och åter-
ställa offartjenstan, 3: m f., skaffade
sig arbetare, hem»»tada cadentrå från Li-
banon, och så lades grundvalen till
templat för andra gången, i andra må-
naden af andra året efter åtankom»»stan
från Babel, 534 f. Kl., 3: 7 f. Många
af de gamle, som satt det förra tamplet,
greto n»ed hög röst, och många höjda
jobalrop. No kommo samanitarna amnal-
han och lyckades med »isla intriger att
förhindra byggnaden, så att dams stod
stilla i 55 år ända till Danius Hystas-
pi» andra år, 520 f. Kl., 4: 24. Denna
konung utfärdade, efter tagen känne-
dom om Cyni påbod, 6: m f., förnyad
bafallning om»» byggnadens fortsättning
och om»» nödigt understöd dartill, 6: 6
f., och uppmnsmntrade af profatarna Hag-
gai och Sakanja, påskyndada nu for-
stanna och folket arbetat, så att templat
van färdigt i 12:te månaden af Danii
6:ta år, 516 f. Kl., hvarpå det vigdes
med ett brännoffar af moo oxar, 200
gumsar och 400 lanm samt ett synd-
offer af 12 gatabockar och derpå med
påskalam och sötbrödsfest. 6: 55 f.
Enligt Cyri påbud skulle detta tem-
pel mäta 6o alnar i böjd och 6o i bredd
och alltså vana betydligt större än det
sahomoniska, Esr. 6: 3; dock synes af
Esr. 3: 12 och Hag. 2: 4, att det för
många syntes som intet i jemföralse med
det förra, ehuru dermad ej nödvändigt
behöfva afses de yttre måtten. Det var
prakt och härlighet som det stod det
förra templet efter, ty det hade ingen
förbondsark och alltså ej heller dan s. k.
schekina, den gudomliga närvarons syn-
bana tecken. Det Allrahehigaste var
tomt; på arken» plats lades an sten,
hvarpå öfverstepresten stälde rökelse-
karat på dan stora försoningsdagen. 1
det Heliga fans blott en gyllene ljus-
staka, ett skådabrödsbond samt rökelse-
altaret, och i föngånden ett brännoffer-
altare af stan. m Mack. 5: 21 f.; 4:
45 f. Haggai tröstade dock folket med
att detta templets härlighet en gång
skulle bhifva större än det fönstas, och
här »Iculle Herren gifva frid, Hag. 2:
mo; an profetia hvars uppfyllelse fick
an början i det tredje tamplet, som ju
var ams utvidgning af det andra, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
