Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Tiung...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 TEÄLDOMSBET5LE’l’. -TEö5KNING.
Sauls hus hade sjelf icke mindre än I5
söner och 20 tjenare, 2 5. 9~ 2, 10, eb.
1 berättelserna om Abraham och hans
tjenare, 1 M. 24, om Boas och hans
arbetare, Rut 2: 4, och om Jobs akt-
ning för sin tjetsarinnas rätt, Job 31:
13 f., möta oss också bilder af ett godt
förhållande mellan husbonde och träl.
# Det gamla bruket att ebreer togo
ebreer till Irälar synes bafva småningom
upphört efter den babyloniska fången-
skapen. Försöket att återupplifva det
på Nehemias tid mötte afgjordt mot-
stånd, Neh. 5: 5 f. Enligt Josefus
väckte det stor harm, då Herodes be-
stämde att tjnfvar skulle säljas till slaf-
var. Såsom krigsfångar kommo ebre-
erne ofta i träldom hos andra folk. 1
G. T. läsa vi att ebreer såldes till slaf-
var af fenicierna, Joel 3: 6, och feli-
steerna, Joel 3: 6; Am. 1: 6. Att fe-
nicierne voro väldige slafhandlare, sy-
nes af Am. 1: 9; He. 27: 13. San-
nolikt var det genom dem som judar
på Obadjas tid bortfördes i träldom till
Sefarad. Oh. 20. Genom syner, egyp-
tier och romare kommo skaror af judar
i träldom.
Om den »egyptiska träldomens före
Mose, se sid. 95, 114.
Icke genom bestämda lagbud men
genom tyst verkande mägtiga grund-
satser har kristendomen satt yxan till
roten af lifegenskapens förbannelse.
Mästaren, som kom i en träls gestalt,
Fil. 2: 7, tog sig äfven de ringaste an
och lärde de sina, att de voro alla brö-
der, Mat. 23: 8, och att högsta före-
trädet i hans rike var att vara allas
träl, Mar. 50: 44, och hans apostlar
inskärpte att i Kristus är icke skilnad
mellan träl och fri, Gal. 3~ 28; Kol.
3: II. De yrkade icke på ett våldsamt
omgestaltande af de yttre förhållandena
utan bjödo äfven trälarne - och så-
dana voro många i de första försam-
lingarna! - att blifva i sin kallelse,
dock så att om tillfälle till frihet er-
bjöde sig, de ej skulle försumma det,
1 Klor. 7: 20 f. Genom att hvarje kri-
sten på sin plats, vare sig herre eller
träl, visade trohet, mildhet och lydnad,
skulle Kristi ande så småningom omge-
stalta äfven det yttre, och derföre in-
skärpa apostlarne ofta hos slafvarne de-
ras pligter mot sina herrar, vare sig
desse voro hedningar eller kristne, Ef.
6: 5 f.; Kol. 3: 22 f.; Tim. 6: If.;
Tit. 2: 9 f.; Pe. 2: IS f., och den
gamle Paulus sänder tillochmed tillbaka
till sin vän Filemon hans förrymde slaf
Onesimus och bönfaller hos honom för
denne ej om frihet men om förlåtelse och
broderlig behandling. Filem. 12, i6 f.
Träldomsbetslet, 2 5. 8: i, togs
af David ur felisteernas hand; egentl.
»armens tygel>~, hvarmed syftas på den
af honom eröfrade staden Gat, som va-
rit den arm, hvarmed felisteerne hållit
Israel i tygel; jfr Kr. 18: i.
Trästol, Ne. 8: 4, se Predika.
Trätovattnet, se Meriba.
Tröskning. Trösklogarne hos ebre-
erna voro sådana man ännu ser i Pa-
lestina, jemna, hårdt tilltrampade plat-
ser, vanligen på en höjd, så att agnarne
vid sädens kastning kunde lätt bort-
drifvas af vinden, såsom Aravnas loge
på Mona, 2 5. 24: s6; jfr Do. 6: 37;
Os. 13: 3; Je. 4: II f. Tröskningen
skedde dels så att man lät oxarne gå
fram och åter öfver de på platsen ut-
bredda kärfvarna och med fötterna
trampa ut kornen, Os. 10: II, dels så
att man körde öfver säden med träsk-
slädar (eb. morag), 2 5. 24: 22; 1 Kr.
21: 23, bestående af bräder med deruti
inslagna hvassa stenar e. d., sådana
man ännu ser hos bönderna i Palestina
(arab. nauradj, tnauradj), eller med
små tröskvagnar med hvassa hjul (eb.
agalah), Es. 28: 27; jfr Am. 1: 3; Es.
41: 15. Oxen som tröskade skulle få
hafva sin frihet att äta under arbetet,
5 M. 25: 4. Ringare förråd eller lät-
tare frttkter tröskades ut med käppar,
Rut ~: 17; Do. 6: II; Es. 28: 27,så-
som man ännu får se i österlandet.
Efter tröskningen kom kastningen för
att skilja agnarne från kornet, Ps. 1:
4, bvarefter säden inkördes i ladorna,
Ln. 12: 18, hvaremot halm och agnar
förbrändes, Mat. 3~ 12.
1 bildspråket lånas stundom uttryck
från trösklogen och tröskningen för att
beteckna fullkomlig tillintetgörelse, 2
Kl. 13: 7; Or. 20: 26; Es. 41: 2; Am.
1: 3, kanske med särskilöt afseende på
de i krig begagnade krigsvagnarna, som
voro försedda med har e. d., se 2 5.
12: 31. Så liknas i Es. ~p: ~5 Israel
vid en ny tröskvagn med skarpa taggar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
