Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord V - Vattubägare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526 VATIUBÄGARE. –VECKOI-Iöc;’sID.
Lefvande vatten, M 26: 19, kal- brytningarna från vattnet eller från ste
lades det ständigt rinnande källvattnet nar med inskrifter som kastades den
motsats till cisternernas stillastående o. s. v. Sådan bägarespådom har träf-
och försvinnande samlingar. Jfr her- fats äfven på Söderhafsöarna. 1 bild
rens ord i Je. 2: 13 och i Jh. 4~ 10. språket står ofta kalken eller Iligaren
Jfr Brunnar. för sjelfva innehållet. Så talas om fräls-
Vattubägare, i 5. 26: ii, dryc- ningens kalk, Ps. 116: 13; lidandets
keskärl af olika ämne och form, i Sv. kalk, Mat. 20: 22; 26: 39; vredens
afven kallade skankekar, s M. 40: ss; kalk, He. 23: 31; Up. i~: 10; en
drickekar, 2 5. 12: 3 skål, M. 44: >fallskål», d. ä. en bägare med beru-
2, 12 och ofta kalk, Je. 51: 7. De sande dryck, Sa. 12: 2, eller »dvala-
förmögnares dryckeskärl voro af silfver, kalk», Es. 51: 7. Afbildningen före-
M. 44: 2, tillochmed guld, Kl. so: ställer åtskilliga forntida bägare, res-
21; 2 Kr. 9: 20; de fattigas voro väl flaskor och krus.
af lerkärl, 2 5. 12: 3. 1 Or. 23: 31 Vattuporten, en af tempelportarna
står glas för bägare. - 1 1 M. 44: 5 österut, Ne. 3: 26; 8: 1, i6.
omnainnes spadom medelst bägare, 5. Vattustaden, nedre delen af den
k. kylikomanti. Enligt de gamles be- ammonitiska staden Rabba, 2 5. 12: 27.
Vecka, eb. schabåa, d. ä. sjutal,
jfr Tal. Veckoräkningen som man träf-
far hos de mest skilda forntidens folk,
egyptier och babylonier, kineser och
peruvianer, åsyftas tydligt i 1 M. 29:
27, men spår dertill finner man redan
2: 2; 7: 4; 8: io. Denna räkning
blef också gällande för de mosaiska
högtidernas bestämmande och indelande.
Så kallades pingsten veckohögtid, 5 M.
16: 9f. Då ordet schabka blott be-
tecknade ett sjutal, kunde det äfven
användas om andra enheter än dagar,
och så fattar man det i Daniels pro-
fetia om de sjuttio veckorna, Da. ~:
24 f., såsom betecknande s. k. år.r-
veckor, d. ä. perioder af 7 år.
rättelser kallades Nilen Egyptens bä- Veckohögtid, 2 M. 34: 22, äfven
gare, och den silfverhägare som var en kallad skördehögtid, 2 M. 23: i6
symbol deraf tillskref man hemliga nu- (ch.), och förstlingens dag, 4 M. 28:
derbara krafter. Man spådde af ljus- 26, den högtid som firades sju veckor
Egyptiskt vattenhjui. Från sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
