Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord V - Vattubägare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 VIN, VlNTmcÄn.
anföres efter Klitto, att tillochmed
England erhölls en gång i Welbeck en
drufklase, som vägde 19 (eng.) skål-
pund, och som sändes som present till
en hertig, hvarvid den fördes öfver 2
sv. mml, buren på en stång af 4 män,
hvilka turade om. Klasen var nära 23
tum lång och mätte, der den var tjoc-
kast, öfver so tum i diameter. (Smith.)
Huru vinbergen eller vingårdarne
anlades, ordnades, ansades och vakta-
des, målas lifligt i profetens predikan,
Es. 5: i f., och i frälsarens liknelse,
Mat. 21: 33, der vi se huru vingården
anlägges på en bördig kulle, Je. 31:
5, huru jorden uppgräfves och rensas
från sten, huru rankorna planteras, huru
vingården omgifves med stängsel till
skydd mot vildsvin, räfvar och scha-
kaler, och med murar för att jorden ej
skall sköljas bort af regnet, huru torn
bygges för väktarne, och press hugges
klippan, och huru slutligen planterin-
gen fortfarande tillgodoses medelst ran-
kornas skärande och jordens upprepade
omgräfning, Es. 5: 6. Till jemförelse
tjena vidare sådana ställen som tala
om huru bergen drypa af vin, Am. ~:
53, om det trånga passet mellan vin-
gårdsmurarna, der Bileam måste stanna,
4 M. 22: 24, och om hur vingårdens
murar rifvas ned så att vildevinen för-
störa den, Ps. 80: 9 f. Jfr Hö. 2: m5;
Es. 5: 8.
Jemte den ädla eller äkta vinran-
kan (gefen) som gaf goda drtsfvor, om-
nämnas på några ställen andra vinträd
af sämre art. 1 Es. 5: 2 nämnas vild-
drnfvor (månne frukten af vilda vin-
rankor? Ps. 80: i); enligt någras me-
ning afses dermed iallmänhet sura eller
omogna drufvor. Se äfwen Kurbits 2.
1 5 M. 32: 32 nämnes Sodoms vinträd,
en vild planta med bittra bär. Man
är ej ense om hvad dermed afses. Re-
sande hafva gissat på hvarjehanda kring
Döda hafvet växande frukter, som er-
bjuda en fager yta men inuti äro fulla
med sot eller dam, enligt den beskrif-
ning redan Josefus på dem lemnar.
Hasselquist gissade på frukten af Sola-
num Melongena, som han fann ymnigt
växande vid Jeriko och i Jordandalen
nära Döda hafvet, och hvars frukt, sä-
ger han, då den var stucken af en viss
insekt, vardt till sitt inre heltochhållet
förvandlad till stoft, medan det yttre
skalet var oskadadt och behöll sin färg.
(Iter Pal. p. 522.) Andre såsom Seet-
zen och Robinson bestämma sig för
Asclepias procera, hvars frukt, af ara-
berna kallad #öschr, är af en rödgul
färg men inuti endast hyser några fina
silkestrådar och några frökorn.
1 motsats till dessa vilda drufvor
nämnes såsom ädlaste vinträd en sär-
skild art under namnet sorek i M.
49: Is; Es. 5: 2; Je. 2: 21, som man
har förmodat betecknar den nu i Ma-
rocko kända arten serki, i Persien kisch-
misck, med små runda här och mjuka
stenar. Men kanske namnet ej bety-
der annat än den vanliga rankan, ge-
nom odling förådlad. Någre mena att
det var af en särskildt fin ranka man
fick det söta vin, som nämnes i Ap. 2: 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
