- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
548

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Dictionaries, Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord X-Y-Z-Å-Ä-Ö - Zippor...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

548 XKERIIONS.-XR.

är hemtad från en forntida egyptisk
väggmålning.

Åkerhöns eller vaktlar (oh. selav),
ett slags flyttfoglar som vid vårtiden
komma i stora skaror flyttande norrut
från de varmare nejderna af Afrika och
Asien och slå sig ned på Medelhafs-
kusterna. Den tungt flygande fogeln
begagnar sig dervid alltid af vindens
rigtuing och flyger most om natten, och
ofta händer att de flygande skarorna
efter en längre flygt, särskildt öfver nå-
got vatten, slå sig vanmägtiga ned på
marken i stora hopar, hvarvid de lätt
fångas. Så tagas ännu årligen stora
hopar af vaktlar på Medelhafvets öar
och kuster, och deras feta kött är
många trakter on begärlig spis. Sådana
foglar kommo äfven i israeliternas väg
under ökenvandringen, Ps. 78: 27; 105:
40, första gången vid vårtiden i öknen
Sin strax före ankomsten till Sinai, 2
M. m6: 13, och andra gången vid vår-
tiden ett år derefter på andra sidan
Sinai, vid den lägerplats som fick nam-
net Lustgrmfterna.
Vaktlarne kommo vid detta tillfälle,
då det knotande folket hade begärt kött,
sa stora skaror, att de ströddes ut öf-
vor hela ?ägret under två dagar ända
till 2 alnar (3 fot) öfver marken, *
och folket samulade immerfort, bredde
ut foglarna till torkning och åt sitt
lystmäte i en månads tid. Medan de
annu ato deraf, träffådes de af en plåga
från Herren, så att en mängd dogo
och fingo sin graf i öknen, 4 M. 1 1.
Bibelns uppgifter på de anförda
ställena bekräftas af hvad man eljest

* Somlige fatta det så, att vakdarne kommo
flygande så lågt son ~ fot öfver markeu.
Denna mening hyllas t. ex. af Schaif.
har sig om vaktlarna bekant. Resande
berätta att öarna i Medelhafvet vissa
tider äro höljda med sådana foglar.
På Capri nära Neapel togos de en gång
sådan mängd, att de gåfvo biskopen
en präktig inkomst som skaffade honom
namnet >vaktlarnas biskop». Vid ett
tillfälle togos på den lilla ön m6o,ooo
vaktlar.
Am, se Mått, sid. 318, 319.

Ånger. På några ställen talas om
att Gud ångrar sig, såsom i m M. 6:
6, 7, om att Gud ångrade sig att han
skapat menniskan, och m 5. 15: II, att
han ångrade sig att han gjort Saul till
konung. Jfr 2 M. 32: 12, 14; Joel
2: 13, 14; Jo. mS: 8; 26: 13, 19; Jon.
3~ 9, JO, om att Gud ångrar straffet,
d. ä. skonar syndaren, o. s. v. Å an-
dra sidan betonar skriften att Gud icke
kan ångra sig såsom en menniska, Ro.
II: 29, och äfven Bileam förstod det,
4 M. 23: m9; hvadamj uttrycken omn
Guds ånger måste förstås som en bild,
sasom Melin säger om m M. 6: 6, ett
det »starkaste uttryck för betocknandet
af menniskans förändrade ställning till
Guds välbehag; men i Gud sjelf sker
ingen förändring, ty misshaget till det
onda hör till hans väsende.» Ja, i ett
och samma kap., m 5. m~, heter det
både att Herren ångrar sig, v. mm, 35,
och att Herrems ångrar sig icke, v. 29.
Fjellstedt (till m M. 6: 6) jemför Pauli
ord om att bedröfva och utsläcka Guds
ande, Ef. 4: 30; m Tes. 5: 19, och an-
för Luthers ord: »Noab och fäderne
blefvo gripna af den lifligaste smärta,
då anden uppenbarade för demn Guds
vrede. Dessa outgrundliga suckar till-
skrifvas Gud sjelf, emedan de komma
från hans ande.»

År, eb. sckanak, det »sig förm»yam»de»
eller »återkommande». Att ebreerne
räknade månår om nära 3541/2 dagar,
och att de under hela tiden från ut-
gången ur Egypten ända till efter fån-
genskapen började året med månaden
Nisan eller April, är visadt under art.
Månader. 1 motsats härtill hafva någro
sökt visa att de gamle ebreefne från
början kände till det egyptiska sättet
att räkna solår med 12 månader om
30 dagar samt 5 öfverskottsdagar, och
till stöd härför har man hänvisat till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:21:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free