Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord X-Y-Z-Å-Ä-Ö - Zippor... - Ädelstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADELsTENAR. 555
faldigt vexlande färger och teckningar,
som förete alla möjliga gestalter, moln,
strömmar, murar, blosumor o. s. v.
Agaton var hos de gamle högt vär-
derad.
a) Ametist, oh. achiamak, den
nionde på bröstskölden, den tolfte
Up. 21, en genomskinlig krystallinsk
qvartsart, vanligen violblå, stundom
purpurfärgad; i forntiden värderad så-
som medel mot berusning, hvaraf det
grek. namnet ametystos, » ej berusande s,
och såsom drömgifvande, hvaraf enligt
några det oh. namnet. En nyare me-
ning är att acklamak betecknar den
egyptiska stenen malakit, utmärkt för
sin behagliga gröna färg.
3) Beryll, den åttonde i Up. 21,
äfven kallad aquamarin, en sämre art
af smaragden, till färgen grön i olika
nyanser, äfven skiftande i gult och blått;
de gamnle värderade högst den sjögröna
från Indien.
4) Diamant, den dyrbaraste af alla
ädelstenar, som med vattnets klarhet
förenar eldens glans och en hårdhet
som ej angripes af den bästa fil, om-
nämnes på tre ställen under det oh.
namnet schae,~r. i Ho. 3~ 9, om en
panna (ansigte) hård som diamnant, en
bild af fast frimodighet; vidare i Sa.
7: 52, om hjertan hårda som diamant,
samt i Jo. 17: 1, omn skrifstift med
spets af diamant. Diamnantens slipning
som så betydligt höjer dess värde, var
för de gamle ej bekant; de kände den
blott såsom obearbetad, ren kristall.
1 Sv. står diamant äfven som öfver-
sättning af det eb. jakalom, den sjette
af bröstsköldens ädelstenar och den
tredje i Ho. 28; men att diamanten ej
kunde hafva en plats på bröstskölden
är klart deraf att den ej medgifver nå-
gon ingravering alls. Man har gissat
att jahalom betecknar jaspis, en oge-
nomskinlig, vaxglänsande qvart~art af
skön färgskiftning, som af de gamle
ofta begagnades till signeter o. d.
Om diamant i Job 28: 17 se Glas.
5) Hyacint, den elfte stenen i Up.
21, en rödbrun eller rödgul ädelsten
med glaslik eller diamantlik glans, men
elden förlorande sin färg; de gamle
fingo don från Etiopien. 1 Da. mo: 6
står kyacint i Sv. för tarsekisek, se ne-
dan n:o 19.
6) Jaspis, eb. jasckpeh, den tolfte
stenen på bröstskölden och den första
Up. 21, nämnes äfven i Up. 4: 3 och
21: 1 s, der han kallas den allraäd-
laste och kristallklar, hvadan somlige
bär tänka på diamant. Om jaspis, se
ofvan under diamant. Någre anse att
jaschpek betecknar den starkt glänsande,
ofta mjölkhvita och i rödt och blått.
skimrande opalen; andre annorlunda.
7) Kalcedon, den tredje i Up. 21,
enligt några dens. s. schebå eller agat
de gamle gåfvo åtskilliga arter namnet
kalcedonier eller kalcedonisk, efter sta-.
den Kalcedon nära Byzantium (Kon-
stantinopel), emedan de derifrån komnio
ut i handeln. Nu betecknar namnaet en
tät qvartsart.
8) Kristall (krystall), Up. ~: 6;
22: m, som ock står i Ho. 5: 22 för
det eb. kerach, is, betecknar sannolikt
bergkristall, som enligt de gamles me-
ning var en genom häftig köld ytter-
ligare tillhårdnad is. Samma betydelse
torde ock ordet Ca/iis i Job 28: sS hafva~
Deremot är det med kristall åter-
gifna kadkod i Es. 54: 12, en vara sommu
syrierna förde till Tyri marknad, Ho.
27: m6, enligt otymologien att förstå
omn en röd och gnistrande ädelsten~ en-
ligt somliga rulinen.
9) Krysolit, den sjunde i Up. 21~
namnet betecknar nu en genomskinlig,
ljusgrön ädelsten från Indien, Egypten
och Brasilien. Någre mena att krysolit
är ett annat namn för tarschisck eller
>turkos», se nedan.
~o) Krysopras, den tionde i Up.
21; namnet betecknar nu en genom
nickeloxid grönfärgad, fettglänsande, ge-
nomskinlig kalcedon eller qvartsfor-
mation.
m 5) Lynkurer, eb. lesekem, den
sjunde på bröstskölden, enligt allmänt
antagande dens. s. hyacinten, se n:o ~.
Enligt Plinius var lynkurern en sten
med magnetisk kraft som drog till sig
lättare föremål likasom berrsstenen.
12) Onix eller Onyx, oh. sekokam,
den elfte på bröstskölden och den femte
i Ho. 28, omnäsnnes redan i s M. 2:
12 och bland de israelitiske furstarnas
gåfvor till helgedomen, 2 M. 25: 7;
35: 9’ 27. Två onyxstenar, infattade
guld, med stamumarnas namn inristade, sex
på hvardera, prydde axelstyckena på öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
