Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord X-Y-Z-Å-Ä-Ö - Äldste...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 öFVE5cLEFVOR. - öFVER5TEPRE5T.
skéldar, Ps. 47: mo, oh.; frälsare eller
räddare, Do. 3: 9; herdar, 4 M. 27:
17; landets fäder, m M. 45: 8, o. s. v.
Ofverlefvor, 5 M. 28: 5, baktråg.
Ofverrisa, vara öfvertalig, gå öfver
ett bestämdt tal, 4 M. 3: 48; jfr Risa.
Olverste. Detta ord betecknar
antingen en borgerlig myndighet så-
som stadsöfveratarne i Ap. 17: 6, 5
(se Tessalonika !), eller ock oss kyrklig
myndighet, såsom aynagogförestånclarne,
Mar. 5: 22, etc., se Synagogor, sid. 472,
snedlemmarne af rådet, se Råd, o. s. v.
1 obeatämdare mening förekosasmer det
t. ex. i Ear. 9~ 2 No. 2: m6; 7: 5.
Om de öfrerste i Asien, se Asiarker.
Ofversteprest. Högsta värdighe-
ten inom det judiska presterskapet till-
hörde öfvorstepresten, hvilken först näm-
nes i 3 NI. 21: mo, oh. kohen gadol,
storproaten eller öfverstepresten, 4 M.
35: 25 f. Såsom föreståndare för hela
det öfriga presterskapet och såsom en-
sam berättigad till vissa heliga hand-
lingars förrättande utom dem som till-
hörde prestorna iallmänhet, skulle öf-
verstepresten också genomn en särskild
drägt och genom ett högre mått af
personlig renhet utmärka sig framför
dem. Utom de stycken som hörde till
den vanliga prestdrägten, - under-
slcjorta, benkläder, gördel och turban
(se sid. 373) - bar öfverstepresten
en särskild embetsdrägt, som likaledes
bestod af fyra stycken eller plagg,
nemligen:
m) Öjfverskjortan eller manteln, af
mörkblå färg, väfd i ett enda stycke,
med öppning för hufvudet och utan
armar, samt i nedre fållen - den räckte
väl ungefär blott till knäna - prydd
med bjellror eller klockor af guld ocla
granatäpplen af mörkblått, mörkrödt
och rosenrödt garn, så att granatäpplen
och bjellror vexlade om med hvarandra.
Det är denna mantel sona i Sv. kallas
silkes/ejortel, 2 M. 28: 31 f.; 39: 22 f.
Ofvanpå denna asantel satt
2) Axelbeklädnaden eller kåpan, i Sv.
kallad lzfkjortel, af två stycken, ett för
bröstet och ett för ryggen, sammanhäk-
tade på axlarsma med två onyxatenar,
på hvilka stansmarnas namn voro ristade.
Denm3a kåpa som också var gjord af
de heliga färgerna och med inväfda
gisldtrådar, sammanhölls kring lifvet af
ett bälte eller draghasad af samuma stycke,
2 M. 28: 6 f.; 39: 2 f. Se Lmfkjortel.
Ofvanpå denna kåpa, frampå bröstet,
satt
3) b»röstskiilden af samma konatväf-
nad som kåpan, dubbelviken i form af
on ficka och prydd med tolf. i guld
infattade ädelstenar med stammarnas
namn ristade derpå, samt Urim och
Tummim inlagda tsti skÉilden, 2 M. 28:
m~ f.; 39: 5 f. Se ]Zmbetsskold; jfr
äfven Urim och Tum,ni,n samt Ädel-
stenar, sid. 552 f.
4) Hatten eller turbanen, som väl
liknade de öfriga presternas, enligt Jo-
sefus med en blå prydnad ofvanuppå,
var framtill försedd med ett diadens
eller en skifva af rent guld, som med
ett blått snöre var fastbunden dervid.
På dc~ta diademn eller ännespann (Sv.)
voro ristade de orden: »Helighet åt
Jehovas, 2 M. 28: 36 f.; 39: 30 f.
Hela denna drägt, som af rabbi-
nerna kallas den gyllene drägten, eme-
dan guld ingick i en byar af dess fyra
delar, var i sina särskilda detaljer fnll
af symbolisk betydelse. O~verskjortan
skulle vara af ett enda stycke för att
vittna om den andliga helgjutenhet som
tillhör en sanuskyldig gudätjenst. Gra-
natäpplena och klockorna skulle vittna
om huru Herrens vittnesbörd är själar-
nas vederqvickelse och huru det tillhör
Herrens tjenare att låta det ordet ljuda
med fulltonig klang. Israels stammars
namn voro ristarte i ädla stenar, ej blott
på de asnycken som prydde öfverste-
prestens axlar, utan äfven på bröstaköl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
