- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
568

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang I. Register öfver hedniske och kristne författare, filosofer, kyrkofäder, lärde och resande, som i detta arbete äro nämnde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bihang I.

Register öfver hedniske och kristne författare, filosofer, kyrkofäder,
lärde och resande, som i detta arbete äro nämde.


Abarbanel, Isak, en lärd portugisisk jude,
född i Lisabon 1437, död 1508, förf. till
flera kommentarier till G. T:s böcker.

Aratus, grekisk skald, se sid. 368 f.

<b>Aristoteles<b>, grekisk filosof, född i
Stagira i Tracien 385 f. K., kom i sitt
sjuttonde år till Plato i Aten och njöt
hans umgänge en tid af 20 år. För
sin oförtrutna ifver i studierna fick han
af Plato namnet läsaren. År 343 kallades
han af Filippus af Macedonien till
Alexanders lärare. Sedermera lärde
han i Aten, och emedan han vid
undervisningen gick fram och åter, fick hans
skola namnet »den peripatetiska» (af
peripateo, spatsera). Efter 13 år vardt
han anklagad för gudlöshet och lemnade
staden. Han dog i Kalcis i Evbea 322 f. K.
Antalet af hans skrifter uppgifves till
hundratal. Jfr sid. 122.

Atanasius, biskop i Alexandria
328–373, »renlärighetens fader»,
försvarade Kristi gudom mot Arius.

Augustinus, Aurelius, den mest
framstående af de vesterländska
kyrkofäderna, född i Tagaste i Numidien
(norra Afrika) 12 Nov. 353, uppfostrades
i kristendom af sin fromma moder Monika
och vardt, sedan han såsom yngling gått
bort i lättsinne och derefter farit af
och an mellan olika läror och system,
slutligen under inflytandet af hennes
trogna förböner år 387 i Milano omvänd
och döpt till kristen tro. Från år 395
verkade han som biskop i Hippo i Afrika
till sin död 28 Aug. 430. Han författade
en mängd skrifter, bland hvilka de
berömdaste äro hans 4 böcker »om den
kristna läran», hans 22 böcker »om Guds
rike» (de civitate Dei) samt hans
Sjelfbekännelser.

Bengel, Joh. Albr., 1687-1752,
framstående protestantisk teolog i Tyskland,
särskilöt bekant för sina krit. upplagor
af N. Test. 1734, 1742, och för
sina beräkningar om tiden för Kristi
återkomst och det tusenåriga riket, som
han väntade skulle komma sommaren
år 1836.

Bochart, Samuel, fransk protestantisk
teolog, 1599–1667, isynnerhet berömd
för sitt lärda arbete, Hierozoicon,
som afhandlar bibelns naturalhistoria,
särskildt dess zoologi.

Brigitta, 1302–1373, en svensk
qvinna af förnäm slägt, egnade sig
redan såsom maka till lagmannen Ulf
Gudmarsson åt fromma öfningar och
barmhertighetsverk och vardt sedan
såsom enka särskildt beryktad som
stiftarinna af klostret i Vadstena
och som begåfvad med gudomliga
uppenbarelser. Påfven förklarade
henne efter döden för helgon.
I hennes skrifter möter tänkaren
»en sjelfständigt arbetande ande,
som väl ej flyger så högt, men
sväfvar ändå med lediga vingar öfver
de himmelsspeglande sunden ».
(Wieselgren, Sv. Ky. Skön. Lit. 130.)

Burckhardt, Joh. Ludv., schweizare,
1784–1815, berömd resande Syrien,
Palestina och Egypten.

Celsius, Olof, 1670–1756, professor
i teologi och österländska språk
samt domprost i Upsala, särskildt
minnesvärd såsom den der upptog den unge
Linné och hjelpte honom framåt. Det
förnämsta af Celsii arbeten är hans
Hierobotanicon, Upsala 1745–47, om
bibelns växter.

Cicero, Marcus Tullius, 106–45
f. K., romersk statsman, filosof och
vältalare, författare till en mängd skrifter
i filosofi och moral. Hans afhandhing
om pligten (De officiis) kan räknas till
det skönaste som af blott mensklig visdom
skrifvits om dygden. Hans brefvexling är
af stort intresse såsom jemte hans öfriga
skrifter gifvande en inblick de inre
förhållandena i den sjunkande romareverlden
strax före kristendomens framträdande.
Vi se i dem huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free