Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o Kap. 12: Människan
84
12. Slutmålet för Guds försyn är Guds eget namns
förhärligande genom människans frälsning och i
sammanhang därmed den synliga skapelsens omdaning,
"pånyttfödelse" (Matt. 19: 28). Se därom Rom. 8: 19
—22; 2 Petr. 3: 13. Liksom hela tillvarelsen har sin
grund i honom, så har den ock sitt mål i honom
(Rom. 11: 36).
Kap. 12.
MÄNNISKAN.
1. Människan är en självständig, av Gud skapad varelse,
icke en utveckling ur lägre varelser.
Anm. Märk i skapelsehistorien, huru Gud om växternas
och djurens skapelse säger: "Vattnet vimle" (1
Mos. 1:20), "jorden frambringe" (v. 11, 24),
medan det om människans skapelse heter: "Vi vilja
göra människan till vår avbild" (v. 26), och
"Herren Gud danade människan" (kap. 2: 7).
2. Människans väsen består av ande, själ och kropp. Läs
1 Tess. 5: 23; Hebr. 4: 12.
3. Skillnaden mellan själen och anden:
a) Själen har människan gemensam med djuren
(Matt. 2: 20; Mark. 3:4; Rom. 11:3). Den är i
blodet (3 Mos. 17: 11).
b) Anden är förnuftet, som höjer människan över
djuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
