Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 37: Syndernas förlåtelse o. r ättf är diggör elsen 203
gående denna sak. Striden dem emellan gällde, vari
rättfärdigheten består, och huru en människa skall
komma till rättfärdighet.
Anm. Ä11 i dag är icke heller, vare sig i judemissionen,
muhammedanmissionen eller hednamissionen någon
strid om, att rättfärdighet är villkor för frälsning,
utan striden gäller, vad rättfärdigheten består i,
och huru man skall komma därtill. Att
rättfärdigheten är ett oeftergivligt villkor för frälsning, det
känna alla religioner.
3. Huvudpunkten i den kristna läran om frälsningen är
därför läran om rättfärdiggörelsen.
Anm. Huvudpunkten i den protestantiska reformationen
i 16 :e århundradet var också frågan om
rättfärdiggörelsen.
4. Den nytestamentliga grundtextens ord (öiuaiodv),
som på svenska .översättes med rättfärdiga eller
rätt-färdiggöra, har en dubbel betydelse. Det kan betyda
a) förklara någon rättfärdig (Luk. 7: 29; Matt.
11: 19; 12: 37; Rom. 2: 13; 3:4);
b) göra någon rättfärdig (Rom. 4: 5; 5: 1 m. fl.).
Anm. Det är samma förhållande med ordet helga. När
det säges, att människan helgar Gud (Jes. 8: 13;
1 Petr. 3: 15), så betyder det, att hon håller,
förklarar honom helig. Likaså när det säges helga
Guds namn (Matt. 6:9), helga sabbaten (2 Mos.
20:8). Jämför Jes. 6:3. När det däremot heter
om Gud, att han helgar människor, då vill det
säga, att han gör dem heliga (1 Tess. 5:23; Ef.
5:26; 1 Kor. 6:11; Joh. 17:17).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
