Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. På flustret - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
PÅ FLUSTRET
den viktigaste, men dunklaste punkten i vår moral.
Emellertid är det icke utan intresse att i en
annorlunda gestaltad värld utlyssna naturens vilja. Och
just i steklarnas utvecklingshistoria — dessa djur, som
näst människorna otvifvelaktigt äro de mest
intelligenta varelserna på vår planet — träder denna vilja
mycket tydligt i dagen. Den sträfvar synbarligen
till artens förädling, men den visar också, att den
hvarken vill eller kan uppnå denna på bekostnad af
den individuella friheten, lyckan och rättigheterna. I
samma mån som samhället organiserar och fullkomnar
sig, blir hvarje dess medlems individuella lif allt mer
begränsadt. Där ett framsteg äger rum, sker detta
blott genom de enskilda intressenas ständigt ökade
offrande till fromma för de allmänna. Först får hvar
och en afstå från de laster, som äro yttringar af
oberoende. Sålunda finner man på det näst lägsta
utvecklingsstadiet hos humlorna vissa fenomen, som
erinra om kannibalerna bland oss. De fullvuxna
ar-beterskorna söka nämligen oupphörligen komma åt
äggen för att äta upp dem, modern är tvungen att
med eftertryck beskydda dem. Därefter måste hvarje
individ, sedan de farligaste lasterna öfvervunnits,
förvärfva sig ett visst antal alltmer fordrande
dygder. Arbeterskorna hos humlorna bry sig ej om
att afstå från kärlekens fröjder, medan våra odlade
bin lefva obetingadt kyskt. Dock skola vi snart få
se, att de offra allt detta i utbyte mot bikupans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
