Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den nya bostaden - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io9
hög temperatur, att kupan tyckes glöda i sitt inre,
så framträda hvita, genomskinliga fjäll vid öppningen
till de fyra små fickor, som hvarje bi har på sidan af
bakkroppen.
Så snart flertalet af dem, som bilda förutnämnda
kon, se sina sidor kantade af dessa elfenbensfjäll,
lösrycker sig hastigt ett bi, liksom gripet af en plötslig
impuls, ifrån den öfriga massan och klättrar upp på
den till kupolens spets, där det klamrar sig fast,
medan det med hufvudet skjuter undan de närmaste
grannarna, som hindra dess rörelser. Därpå griper
det med munnen och benen ett af dessa vaxfjäll,
kanthugger och hyflar det, ältar det i saliv, böjer
och rätar på det med skickligheten hos en
konstsnickare. Ändtligen tycks massan ha bearbetats och
knådats, så att den nödiga dimensionen och
hållfastheten är uppnådd. Då kletar biet fast det i kupolen,
och därmed är grundstenen lagd till den nya staden
eller rättare slutstenen, ty här är det fråga om en
stad, som bygges uppifrån och ned och icke tvärtom,
som vi äro vana vid. Vid denna slutsten, som hänger
ut i det tomma, fäster det sedan ännu andra
vax-stycken, som beredas på samma sätt som det första.
Därpå gifver det sitt verk en sista rättelse med
tungan och antennerna för att sedan förlora sig i
mängden och försvinna lika snabbt, som det dök upp.
Ett annat träder omedelbart i dess ställe och tager
vid, där det första slutat, gör sin insats, rättar hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
