Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bröllopsflykten - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
BRÖLLOPSFT/VKTEN
XII.
»tti kunna ju slå oss ned i gräset och
fort-V farande betrakta dem. Låtom oss icke
borttaga några af de små fakta, som utgöra den
nyssnämnda sanningen. De äro hopade i det första planet,
men man måste erkänna, att det finnes bakom dem
en stor och beundransvärd kraft som bibehåller det
hela. Bibehåller den det endast, utvecklar den det
icke? Dessa människor äro dock icke mera La
Bruyères vilda djur, ’som hade en oartikulerad stämma
och nattetid drogo sig tillbaka i hålor, där de lifnärde
sig med svart bröd, vatten och rötter’.
Ni skall kanske säga mig, att rasen är mindre
stark, och det är ju möjligt; alkoholen och det andra
gisslet äro tillfälligheter, som mänskligheten skall
komma ifrån, kanske pröfningar, af hvilka vissa af våra
organ, nerverna till exempel, skola draga fördel, ty
alltjämt se vi lifvet draga fördel af det onda, som
ändtligen undertryckes. För öfrigt kan ett intet, som man
finner på i morgon, vara nog för att göra dem
oskadliga. Det är således icke detta, som tvingar oss att
inskränka våra blickar. Dessa människor hafva
tankar och känslor, som La Bruyères bönder ännu
saknade.»
»Jag tycker bättre om djuret i sin simpla
nakenhet, än det äckliga halfdjuret,» mumlade jag.
»Ni talar så i öfverensstämmelse med det första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
