Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Mellersta och vestra Asiens bygnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Media och Persien.
Dessa folks konst är en yngre fortsättning af den
babylonisk-ninivitiska. I likhet med denna hade de den terrassformigt
uppstigande palatsbygnaden; äfven begagnade de tegel till murar
och klädde väggarna med dyrbara ämnen. Denna
väggklädnadsstil, som vi finna så väl i hela mellersta Asien som hos de gamla
egypterne, leder sitt ursprung från en efterbildning af den redan
från uråldriga tider uti orienten blomstrande tapettillverkningen. Om
konungaborgen i Ekbatana, Medias hufvudstad, veta vi, att den
uppsteg terrassformigt i sju våningar, hvilkas murar glänste i
åtskilliga färger, ja, till och med i silfver och guld. Detta tyder
på den i Ninive brukliga mångfärgade väggklädnaden af glaseradt
tegel. Kolonnerna och bjelklagen i salarna voro af ceder- och
cypressträ samt täckta med guld- och silfverplåtar.
Hos perserne tillkommer, genom deras beröring med hellenerne
Mindre Asien, ett nytt element: kolonnbygnaden, användandet
af marmor och många grekiska ornament. Vid det gamla
Pasargade, i närheten af det nu varande Murgab, finnas i behåll
lemningar af en storartad grafvård, uti hvilken man igenkänt Kyros’
graf (559-529 f. Kr.). Fordom omgifven af marmorkolonner och
en väl vårdad park, reser sig på sju terrassformiga afsatser en
gafvelkrönt, tempelartad bygnad, hvars form tydligen förråder
den grekiska konstens inflytande. Den är uppförd helt och hållet
af hvita marmorblock och var fordom praktfullt försedd med gyllene
redskap och kärl samt tapeter.
Under de genom sin fåfänga kamp mot hellenerne bekanta
furstarne Dareios och Xerxes (till 467 f. Kr.) uppstodo palatsen i
Persepolis, hvilkas ruiner man skådar på slätten vid Merdasjt.
Det var i dessa stolta bygnader, som den berusade Alexandros
slungade brandfacklan. Stora dubbla marmortrappor föra upp till
en platå, öfversållad med ruiner, ur hvilka likväl närmare fyrtio
kolossala marmorkolonner ännu höja sig. Ej långt derifrån ligga
persernes gamla konungagrafvar, temligen bibehållna. De äro
hålkade ur klippan och smyckade med höga, uthuggna fasader.
Här igenkänner man ett slags efterbildning af den persiska
kolonnbygnaden, som utmärker sig genom sina underliga, med tjur- och
enhörningshufvuden utstyrda kapitäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
