Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Den grekiska bygnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stil, i synnerhet i Selinus, Agrigentum och Segesta. Beslägtadt med
dessa synes Poseidontemplet i Pæstum i nedre Italien, ett af
forntidens skönaste och häst bibehållna minnesmärken (6). Fåtaligare
äro lemningarna från denna tid i Hellas sjelf. Dock finnes
på hellenisk botten en tempelqvarlefva i Korintos.
Uti Mindre Asien känna vi bland ryktbara bygnadsverk till
exempel Artemis’ tempel i Efesos, som nyligen åter
upptäckts; några hetydligare qvarlefvor äro dock ej bibehållna.
Den andra perioden (470-338) räknas ungefärfrån
perserkrigen till makedoniska öfverväldet. Ofvergången från det äldre,
strängare bygnadssättet betecknas af templet i Aigina, bygdt
till Pallas Atenes ära, hvartill dock ännu anväadts blott material
af mindre dyrbarhet. Teseustemplet i Atenai af hvit marmor
är deremot redan en af den mildrade attiska dorismens ädlaste
skapelser (10). Ungefär samtidiga med denna härliga minnesvård
äro tvenne verk af ganska ringa mått, hvilka visa oss den joniska
stilen uti attisk uppfattning. Det ena är det numera förstörda
templet vid Ilissos; det andra Nike Apteros’ (den obevingade
segergudinnans) tempel vid ingången till Akropolis.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
