Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Den grekiska bygnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De mest lysande minnesvårdarna af denna tids bygnadskonst
llppstodo under Perikles’ styrelse. – Bland de af perserne
förstörda helgedomarna på Akropolis blef framför andra Partenon
(11) efter sexårigt arbete å nyo och ännu praktfullare uppfördt;
det fulländades år 438. Detta härliga tempel, helgadt åt stadens
skyddsgudinna, uppfördes af mästarne Iktinos och Kallikrates
samt smyckades med rika skulpturarbeten af Feidias och hans
lärjungar. Bygnaden, af hvilken numera endast återstå tvenne
ruiner fallna hälfter, var en peripteros af ansenliga mått, 30 meter
bred och 67 meter lång.
Icke mindre ryktbar var den stora och praktfulla porten,
Propylaion vid Akropolis’ vestliga ingång, uppförd likaledes under
Perikles’ tid, af arkitekten Mnesikles. Utförd med samma behag
i samma ädla förhållanden, ådagalägger han tillika en harmonisk
förening af den doriska och den joniska stilen.
Den attisk-joniska smaken i hela dess fulländade glans och
yppiga behag lära vi dock först känna i Akropolis’ tredje
praktbygnad, Erekteion, Atenes egentliga tempel. – Detta omfattade
manga särskilda helgedomar uti flere sammanhängande rum och
inneslöt icke blottt gudinnans heliga bild och de gamla hjeltarnes
grafvar, utan äfven en mängd vördade gudomliga vårdtecken.
Äfven detta tempel förstördes af perserne, men återuppfördes först
efter Perikles’ död. Oaktadt stora skador är den ädla bygnaden
till sitt yttre ännu ganska väl bevarad. Vid dess södra sida
öppnar sig en liten sal, hvars öfverbygnad bäres af sex sköna
qvinnobilder i stället för vanliga kolonner. Sådana slags stöd benämnas
karyatider.
Äfven på andra ställen uppfördes liknande bygnader, till
exempel Demeters tempel i Eleusis, Zeustemplet i Olympia,
som under de senaste åren å nyo aftäckts och undersökts,
Apollontemplet vid Bassai i Arkadia och andra.
Under den tredje epoken, som upphör först med den
helleniska frihetens undergång, företer bygnadskonsten visserligen ännu
en mångsidig verksamhet, men icke längre den rena, harmoniska
riktning som under den förflutna tiden. Orientens yppighet och
sinlighet hade insmugit sig uti hellenernes odling. En präktig
privatbygnadskonst intager tempelbygnadens plats; teatrar och
palats uppföras, det korintiska bygnadssättet med sina prunkande
dekorationer gör sig nu, såsom barn af tiden, gällande i sin fulla
kraft. En öfvergång till detta tidskifte bildas i det af bildhuggaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
