Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Islams bygnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lättrörliga fantasi skänkte dock de arkitektoniska traditionerna en
mängd egendomliga tillägg. För de vidsträckta salar och arkader
moskeen erfordrade användes en mångfaldig kolonn- eller
pelarbygnad. För att förbinda dessa sins emellan uppstodo jemte
rundbågen spetsbågen, hästsko- och kilbågen. Vid rummens
täckande följde man antingen det vid den fornkristna basilikan
rådande systemet med trätak eller den byzantinska med
kupolbygnad. Bredvid dessa enklare takbildningar uppstod redan tidigt
hos araberne en dem uteslutande tillhörig hvalfform, som man kallar
stalaktithvalfvet och som mer än någon annan enskildhet
uttrycker folkets egendomliga skaplynne. Det består af en lekande
sammansättning af mycket små hvalfdelar, svicklar och kappor,
hvilken i sin helhet gör intrycket af droppstensgrottor.
Arabernes ornamentik riktas nästan uteslutande åt ytans
dekoration. I egendomlig lekfullhet täckas väggarna med en
outtömlig rikedom af behagligt mjuka figurer, erinrande om orientens
präktiga tapeter eller de vandrande nomadernes lätta tält. Det
var emellertid endast det inre, som sålunda smyckades; det yttre
deremot är vanligen utmärkt genom sträng brist på prydnader.
De ännu bibehållna äldsta minnesmärkena af den arabiska
bygnadskonsten i Arabien, Palestina och Syrien ådagalägga den
ungdomliga konstens ännu oklara vacklande. Så till exempel Kaaba
i Mekka, Omars berömda moské i Jerusalem och kalifen
Valids stora moské i Damaskos. Först i Egypten utbildades
arabernes konst till ett bestämdt och genomfördt system. Äfven i
jembredd med de uråldriga faraobygnaderna höjde sig här islams
arkitektur till en öfverraskande storhet (moskeer och grafvårdar
i Kairo).
Men ingenstädes har den muhamedanska bygnadskonsten
utvecklat en så ädel och fin blomning som på Pyreneiska halfön.
Det kristna vesterlandets granskap och den ständiga beröringen
med dess riddare förlänade det moriska lifvet en stark tillsats af
vesterländsk ande, hvaraf äfven dess konst erfor ett betydande
inflytande. Arkitekturen deltog på ett i högsta måtto lysande sätt
uti dessa framsteg.
Kort efter landets eröfring uppbygde <i>Abderraman</i< en
praktfull moské i Cordova (786), som skulle täfla med Jerusalems
och Damaskos’ berömda helgedomar. Denna är ännu till det
väsentligaste bevarad i stadens katedral.
Den moriska konsten uppnådde dock sin höjdpunkt först uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
