Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Grekernes skulptur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af templen; och här höjde sig inom kort gudabilden, ur den
första inskränkta uppfattningen, till en gestalt af idealisk kropps-
och själshöghet.
Denna förvandling sträckte sig äfven till materialet; den brokigt
målade bilden af trä utbyttes mot den af elfenben med guldinläggningar
arbetade stoden. Detta ämne utbyttes vidare mot
den ädla, hvita marmorn och metallgjutningen. Men templet sjelf
tarfvade ock sin plastiska prydnad. Gafvelfältet erhöll grupper
af statyer; metoperna på de doriska templen smyckades med framställningar
i relief, och den joniska bygnadens fris pryddes med
vidsträckta kompositioner af samma art. Den grekiska plastiken
förstod emellertid att göra sig oberoende af det arkitektoniska
elementets öfvervälde. Såsom bevis derpå, att redan i Homeros’
tid enstaka betydande verk frambragtes, gäller bland andra den
ännu i våra dagar befintliga vidtberömda lejonporten i Mykene.
Men i synnerhet var den äldre heroiska tiden rik på
smärre arbeten, särdeles gyllene smycken, enligt hvad de nyligen
gjorda fynden af Schliemann gifva vid handen.
Följa vi nu de särskilda epokernas utveckling, så försätter
Första tidhvarfvet
oss till sjette århundradet f. Kr. Hvad denna tid förmått åstadkomma,
derom gifva några ännu bibehållna minnesvårdar oss vitnesbörd.
Exempelvis kunna främst nämnas: metoprelieferna från
Selinus’ äldsta tempel, nu förvarade i Palermos museum. Andra
verk från denna tid tillhöra Hellas och äro företrädesvis marmorstatyer,
såsom den på ön Tera upptäckta apollonbilden, numera
uppstäld i Teseustemplet i Atenai; en dylik, ehuru vida bättre
utförd och bibehållen, från Tenea vid Korintos, fins numera i
Münchens glyptotek.
Såsom berömd mästare från denna tid nämnes Ageladas i
Argos, omkring 515-460, berömd genom sina bronsbilder af gudar
och segrare vid olympiska spelen. Ännu ryktbarare voro hans
trenne lärjungar, Feidias, Myron och Polykleitos, det följande tidskiftets
lysande tretal. I Sikyon var mästaren Kanakos berömd
för sin kolossala apollonstod i Miletos; denne mästare var icke
blott kunnig i metallgjutning, utan ock i guldelfenbenstekniken
samt träbildhuggeriet. Till samma tid höra de bekanta båda
statygrupperna från gafvelfälten på Atenetemplet i Aigina,
hvilkas uppkomst sannolikt bör föras till tiden efter 480 f. Kr.
och som nu förvaras i München.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
