Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Etruskernes skulptur - 4. Skulpturen hos romarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grafvarna funna vaserna, dels askurnor, hvilkas lock helt barockt
bilda menskliga hufvuden, dels kärl af svart obränd lera, på hvilka
temligen illa utförda reliefbilder äro anbragta. Den forna
Campana-samlingen, nu i Louvre, är rik på dylika svulstiga etruskiska
praktverk.
Lerbildformandet förde snart etruskerne till metallgjutningen,
den de bedrefvo med synnerlig förkärlek och stor teknisk
skicklighet. De etruskiska städerna voro fylda af tusentals bildverk,
utförda i brons, och äfven Roma försågs af etruskerne under en
längre tidrymd med dylika verk. Bland större sådana må nämnas
Mars från Todi, i Vatikanen, en gosse med en gås på armen,
uti Leijdens museum, och en manligt klädd staty i Firenze.
Äfven af deras stenskulptur finnes mycket i behåll, i
synnerhet på grafpelare och altaren, bland hvilka särdeles de äldre
äro tunga och hållna i en tvungen stil.
En långt senare tid tillhöra de talrikt upptäckta askkistorna,
mestadels af alabaster och rikt smyckade med guld och färger.
De hafva form af små sarkofager och visa å locket den dödes
gestalt i hvilande ställning med porträttlikhet, men utan allt behag
och oftast äfven med dåliga proportioner. På sidorna äro
framställningar i relief.
4. Skulpturen hos romarne.
Med Greklands underkufvande af romarne upphörde
visserligen hellenernes sjelfständiga nationela lif och utslocknade den
sista gnistan af denna hänförelse. hvilken alstrat de förflutna
konstepokernas ideala gestalter; men denna politiska hvälfning förmådde
dock ej utrota dcn hos hellenerne medfödda bildande förmågan.
Den hos romarne gryende kärleken till konsten återväckte tvärt om
till nytt lif grekernes slumrande plastik. Visserligen berodde detta
romarnes konstsinne ytterst på en förnäm praktlystnad: de
underordnade nämligen plastikens alster sin smak för ett förfinadt lifs
ujutningar och prydnader; men så har ock aldrig ett mer
storartadt och verkligt haltfullt öfverfiöd utvecklats.
Under sådana förhållanden var beträdandet af ett nytt idealt
område för grekerne icke mera möjligt; deremot uppstod ett fritt
återgifvande af deras glansperioders verk, ett återknytande af
utvecklingens afslitna tråd. Vi se sålunda särskildt en nyattisk
skola af bildhuggare skänka Roma en hop konstverk, så fulländade,
att de förefalla oöfverträffliga, och de öfverträffas ej heller af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
