Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Den fornkristna skulpturen - 6. Det romanska tidehvarfvets skulptur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det sjette århundradets bildande konst ådagakigger, i
synnerhet uti de minnesvårdar, som förvaras i Ravenna, en afgjord
böjelse för den byzantiuska uppfattningen. Uti Italien hade
nämligen den sista återstoden af antik konst blifvit till den grad
medtagen, att landet ej mera af egen kraft förmådde frambringa
några konstverk. I Byzantion hade deremot utbildats ett nytt
kulturlif, som under Justinianos’ lysande välde nådde sin höjd.
Till sina hufvuddrag hvilande på antikens grund, hade denna nya
odling ompräglats genom ett ej obetydligt orientaliskt inflytande,
på samma gång som genom ett högst utbildadt hofceremoniel. Af
denna samverkande förening uppstod nu äfven inom konsten en
särskild byzantinsk stil, som utöfvade ett både vidsträckt och
mäktigt inflytande. Dock användes i Byzantion den fria plastiken
endast på underordnadt sätt, hufvudsakligen för profana ändamål.
6. Det romanska tidhvarfvets skulptur.
Den starka utveckling, hvari bygnadskonsten befann sig under
denna period, motsvaras ej ens på långt när af den romanska
plastiken. Tidens riktning gynnade i lika hög grad uppblomstringen
af den förra, som den var hinderlig för systerkonstens
utveckling. Den bildande konstens idekrets var nästan uteslutande
kyrklig, ehuru visserligen exempel ej saknas af hennes användande
äfven på verldsliga ämnen.
Kyrkan tog emellertid icke endast all konstnärlig talang
sin tjenst; hon tillstadde denna äfven det vidaste spelrum.
Korskrank, predikstolar och portaler, ja, hela fasader skulle höljas med
bildverk; och äfven hvad innehållet vidkom, erhöllo konstnärerne
mycken frihet i valet, så att man bredvid de heliga gestalterna.
ofta träffar bilder ur antikens sägner. Sol, måne, årstider och
månader, floder och orter, dygder och laster, vetenskaper och
alldagliga syslor framstäldes också ofta i allegorier.
Den romanska plastikens utveckling i de nordiska landen
framträder särdeles åskådligt i Tyskland, der hon uppblomstrade
i synnerhet under de sachsiska kejsarne och under mångfaldig
beröring med Italien.
Plastiken företrädes dock här mestadels genom många verk
af den »lilla konsten». Elfenbenssnideriet, till exempel af
jagthorn och bägare, började i synnerhet utbildas. Uti
Quedlinburgs slottskyrka förvaras några elfenbensskifvor af ett relikskrin,
sannolikt från Heinrich I:s tid. Från Otto II:s tid förskrifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
