Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Renässanstidens skulptur - 9. Skulpturen under 17:e och 18:e århundradena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
direkt italiensk påverkan, en plastik, som hufvudsakligen egnade
sig åt altarsuiderier och grafvårdar, men trots sin alsterrikedom
näppeligen eger någon större betydelse för konstutvecklingen i dess
helhet.
Den skandinaviska norden, der skulpturen ej känt sig
riktigt hemmastadd allt ifrån renässansens dagar, inkallade under nu
ifrågavarande tid främmande konstnärer eller införskref deras
arbeten. De vigtigaste af dessa voro i Sverige, liksom
annanstädes, grafvårdarna, bland hvilka kunna nämnas de flere
gustavianska i Upsala och Strengnäs’ domkyrkor, utförda dels under
ledning af Willem Boyen från Nederlanden, dels ock i Danzig
(Johan III:s ofulländade vård i Upsala). Bruket att inskaffa dylika
mera betydande verk från Nederlanden fortfor länge, ända till slutet
af 17:e seklet. Några andra betydande arbeten än dylika
grafvårdar känner man knappast. I Danmark var förhållandet
ungefär enahanda. Så äro till exempel Kristian III:s och Frederik
II:s monument i Roskilde utförda i Nederlanden.
9. Skulpturen under 17:e och 18:e århundradena.
Utur det förfall, hvari skulpturen under 16:e seklets senaste
tid råkade så väl uti Italien som andra land, reste hon sig vid
början af det 17:e i ny kraft och till en ny stil. Denna utgick
från Italien och öfvade ett djupt inflytande under nära 200 år.
– I likhet med hvad vi sågo hos arkitekturen, sträfvade man
under denna barockens tid efter energiskt uttryck och lysande
effekter. Då bygnadskonstens stränga lagar kunnat foga sig
denna tidens riktning, kunde den plastiska konstens så mycket
lättare göra det samma.
Lorenzo Bernini, äfven arkitekt, var den konstnär, som
utöfvade mesta inflytandet på denna tids skulptur. Scener sådana
som Proserpinas bortröfvande i Villa Ludovisi eller den för
Apollon flyende Dafne (47) i Villa Borghese voro hans
älsklingsämnen.
Hos fransmännen upptogs Berninis riktning temligen
omedelbart efter dess framträdande och återfinnes i en del, i tekniskt
hänseende ganska dugtiga arbeten af en Pierre Puget, Francois
Girardon och andra. Såsom upplifvare af en renare och med
antiken närmare befryndad stil uppträdde i det följande århundradet
i synnerhet Pigalle och Houdon.
I Nederlanden uppstodo åtskilliga ryktbara konstnärer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
