- Project Runeberg -  De bildande konsternas historia i kort öfversigt /
106

(1881) [MARC] Author: Christoffer Eichhorn - Tema: Art
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Framställningens medel och förfaringssätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slags mellanting mellan teckning och målning, i det tre kritor
användes i samma arbete (à trois crayons). Men mestadels
användas med konst beredda stift, dem man fördrifver med stomp.
Detta slag af tonmålning kallas pastell. Det var synnerligen
omtyckt under förra århundradet, men dess alster äro af föga
varaktighet, och genom öfverdragning med gummi skulle de förlora
sitt egendomliga behag, som ligger i det ulliga, varma och
torra hos färgytan. Rosalba Carriera i Frankrike och Lundberg
Sverige kunna nämnas som de förnämsta utöfvarne af denna
konstart.

Aqvarellmåleriet eftersträfvar det samma å våta vägen som
det förra å den torra; dervid betjenar man sig af små paster,
hvilka beredas af färgstofter med honing eller gummi arabicum.
Aqvarellmålningen framställes på tvenne sätt: antingen laverar
(öfvermålar) man lätt den redan skuggade teckningen, eller anlägger
man endast linearteckningen och åvägabringar skuggningen
genom färgläggning. Det förra sättet är mera ett slags lasserande,
det senare målning; dock närmar det förra sig det senare, när
schatteringen utföres icke med blyerts, utan med pensel, genom
användande af svart tusch eller brun sepia. Under medeltiden
sirades på detta sätt praktfullt de handskrifna böckerna, hvilket
kallades miniatyrmåleri (af minium, cinober). En senare
utveckling af miniatyren egde rum under 17:e och 18:e århundradena,
då denna konstart, särdeles för porträttering, stod i högt flor. Ett
särskildt slag af aqvarell är gouachemålningen, då färgerna
påläggas mera täckande, äro tjockare än vid aqvarellen och bringas
å papperet utan föregående noggrannare teckning; de synas
tunga, men tillstädja en vidsträcktare utveckling af färgprakt.
Detta målningssätt egnar sig derför särdeles för framställandet af
lysande färgföreteelser i naturen, till exempel solnedgången. I
Napoli och andra italienska städer har gouachemåleriet blifvit en
näringsgren, som levererar sydländska utsigter i fabriksmässig mängd.

2) Stafflibilder (»taflor») målades under medeltiden allmänligen
på trä; dock började man redan på femtonhundratalet
föredraga linneduken, såsom ej i likhet med träet utsatt för maskens
tärande tand och dessutom egnad för kompositioner af större utsträckning.
Äfven metaller, särdeles kopparplåtar, användes under
16:e och 17:e århundradena för smärre bilder. Duken öfverdrages med
en kritartad målningsgrund, som särdeles egnar sig till mottagande
af färgen. Målaren öfverför nu teckningen från sin kartong först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bildhist/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free