Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helige Hieronymus’ kommunion anses bland de
bästa.
En bland denna tids mest lysande stjernor inom målarkonstens
verld är den till förvånande grad alsterrike Guido Reni
(1575-1642). Ypperliga målningar af hans hand förvaras uti
många museer; ryktbar är bland andra hans ofta upprepade ecce
homo. En af de mest fulländade freskomålningar, Aurora med
timmarna, har han utfört i Palazzo Rospigliosi i Roma. Till
samma skifte hör ock Carlo Dolci, uti hvilkens verk dock ofta
herskar en viss affekterad sentimentalitet, bredvid ett vårdadt och
smakfullt målningssätt. Stockholms museum eger ett godt prof derå.
Denna tids naturalistiska sträfvande framträdde dock mest
utprägladt och hänsynslöst hos Michelangelo Amerighi, kallad Caravaggio
efter sin födelseort. Denne konstnär är lyckligast i framställningen
af scener ur tidens vagabondlif, till exempel de
falska spelarne, af hvilken tafla ett exemplar förvaras
Dresdengalleriet.
2) Den spanska målarkonsten.
Först under denna epok uppblomstrade målarkonsten i Spanien
och utvecklade sig i detta katolicismens hemland, midt ibland
inqvisitionens fasor och lidelsernas stormar, till en egendomlig
företeelse. Detta land blef sålunda säte för en af de mest lysande
skolor, hvilken förstår att skänka konstnärlig förklaring åt
hänryckningens och en uppjagad fromhets uttryck.
Den medelpunkt, kring hvilken konstens krafter här samlade
sig, var Sevilla, och en af de förnämsta mästarne derstädes
Diego de Silva y Velasquez (1599-1660). Flere resor, dem
han företagit uti Italien, blefvo afgörande för hans konstriktning,
och hans ställning i egenskap af hofmålare hos Felipe IV var
äfven förmånlig för hans obehindrade utveckling. Han syselsattes
företrädesvis såsom porträttmålare, och hans arbeten i denna väg,
till exempel ryttarbild af Felipe IV i Madrids galleri och
Stockholms nationalmuseum, äro ganska utmärkta.
Men skolan i Sevilla frambragte ännu en annan stor konstnär,
som vidgade det inskränkta område, hvarinom Spaniens flesta
målare rörde sig; det är Bartolome Esteban Murillo (1617-1682).
Uti mångsidighet och djup öfverträffar han ej blott Velasquez,
utan alla sina landsmän. Utgående från uppfattningen af det
lägre dagliga lifvet, har han målat en mängd bilder af öfverraskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
