Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i8 —
6 fot djupt och slapp en jäktande,
förbrännande tillvaro. Ty jag trodde naturligtvis,
att han var död.
Men 15 år sedan vi skilts, fick jag ett
bref från »Glada Gustaf». Han låg på
Katarina sjukhus och bad mig titta upp.
Han hade en spegel framför sig, då
jag kom in i hans half-enski!da rum.
»God dag, vänligt att du kom», sade
han, precis som om vi skilts dagen förut.
»Du känner väl icke mycket igen af mig?
Vet du, det skall bli riktigt skönt att få dö.
Se, hur jag ser ut. Är det här en
människa? Fy tusan ett sådant ansikte! Man
ser ju hela kraniet genom huden. Och min
kropp skall du se. Då skulle du hålla dig
för gapskratt — — Ser du, nu är bara
själen kvar. Jag är gränslöst matt, men
några plågor har jag egentligen icke. Och
snart skall själen flyga ut ur sitt gement
vanställda omhölje.»
»Hör du» — han vinkade mig när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
