Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När hjärtat talar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— lo/ —
Och nu sitter jag här, gamla karlen, och
är utsatt för den där hypnotismen, tänker
på år som flytt och »hur jag hade det då».
Ja, det är verkligen löjligt, så bedröfligt
löjligt, att man både kan skratta och gråta
däråt.
Han lutade hufvudet i handen.
— — ja, vacker var hon, Maria, det
är nog sannt, alldeles för vacker för mig.
Men så fick jag henne icke heller. Det var
1880, således längesedan nu. Och så kom
den där grosshandlaren, Linderkvist, och
tog både flickan och pängarna. Jaha, mycket
riktigt, det var julafton 1880, som
förlofningen firades.
Åh, hvad jag led! Jag var för obetydlig
och för ful, det har jag varit hela mitt lif.
Aldrig något själfständigt, något storartadt
och skildt från mängden. En
hvardagsmän-niska, en sådan där genomsnittsfigur, som
intet värde har egentligen.
Och så kommer det här brefvet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
