Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spöket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 142 ~~
I mörkret framskymtade en manlig
individ.
»Se Anders, där ha vi spöket. Det är
ju en människa med kött och blod», tutade
jag i örat på Anders. »Låt honom nu börja
klämta bara, så ta vi honom se’n.»
Mycket riktigt skred gestalten fram till
likvagnen, och snart hördes ett
öronbedöf-vande slag därifrån, åtföljdt af 3 andra,
med korta uppehåll.
Men efter det fjärde slaget ljöd ett skri,
så vildt och förfärligt, att jag aldrig hört
maken ur en mänsklig strupe.
Vi hade nämligen skyndat upp, och
just som fjärde slaget dånade, lade vi
van-tarne på spöket, som vi mera dödt än
lefvande släpade ned i drängkammaren. Där
befanns spöket vara — kusken. Han var
alldeles blå i ansiktet och käkarne slogo
mot hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
