Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prinsessan Victoria som drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nej, jag skall aldrig stiga upp, men jag
blifver ej öfverraskad. Jag är förberedd»,
svarade han.
Drottningen stod vid hans sida, ända till
det sista. När han redan låg döende, och
hon böjde sig öfver honom och hviskade:
»Det är din egen lilla hustru!», så vände han
på hufvudet och kysste henne.
Under en tid såg det ut, som om
drottning Victoria skulle följa sin make. Hon var
så angripen af allt, som öfvergått henne, att
man hyste allvarliga farhågor för hennes lif.
Hon fann ingen sömn, och öfver hela landet
hördes ständigt frågan: »Huru är det med
drottningen?» Slutligen kom den glädjande
nyheten: »Drottningen har njutit några
timmars sömn», och hennes undersåtar tackade
Gud.
De förluster, drottningen lidit, kommo
henne ej att glömma andras sorger, utan de
gjorde henne än mera deltagande för andras
olyckor.
Prins Albert hade ej varit död en
månad, när en förskräcklig händelse inträffade.
Tvåhundra grufarbetare förolyckades i en af
kolgrufvorna i Hartley. Drottningen hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
