Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN
5
längd av tio för publik och agerande plågfyllda dagar,
låta vi den vila i fred, endast uttryckande en stilla
förbannelse över att »en glad själ» som är
lagermästare inte är mera mästare när det gäller att skaffa
sig själv en lager . . .
Nu skulle naturligtvis biografen klaga över denna
mer eller mindre lyckade illojala konkurrens från
teaterns sida. Men vi äro snälla och blygsamma och känna
oss endast förbålt smickrade över äran. Ty hur högt
höjer sig inte denna ädla revykonst över biograf
konsterna — ty är det annat än »konster» dessa
charmanta återgivanden av naturens finaste interiörer,
detta framstående skådespelares utan några ord än
djupt tilltalande än mycket roande spel, denna i
flertalet fall fenomenalt välgjorda kinomatografering av
dagshändelserna . . .
Jag konstaterar emellertid att jag med förnöjelse
sett hur Thalia gör reklam för biografen därigenom att
vad som hos biografen kallas för en brist, nämligen
frånvaron av det sjungna eller talade ordet, just visat sig
som biografens förtjänst — förtjänst i dubbel mening,
ty dels slipper biografen betala den dyrbart kvicka
täx-ten, dels slipper publiken höra dessa kupletter, vars
innehåll man dock må erkänna i de flästa fall
dessbättre dränkes i tonernas välljud. En kvick man vid
namn Saphir sade: En opera är en pjäs som är för
dum för att talas utan måste sjungas. Tänkte han
då redan i andanom på en biografrevy?
Just tack vare frånvaron av dialogsnillet kan
biografen lyckligt konkurrera med de revyer som skrifvas
av Grabow, Sidenhuset, musikdirektörer och ballettfolk.
Men för övrigt är det ett faktum att åtminstone
tillsvidare spelas det på teatrarna sämre biograf än det på
duken spelas teater.
Ringvall till häst.
Men övning ger färdighet, och vi hoppas att vår
nyförvärvade kära kollega och väninna Thalia måtte
alltmer förkovra sig i genren, så att vi slippa skämmas!
Vi arbeta nämligen för biografens höjande.
Lehmann d. ä.
Kinematografkongressen i Berlin.
Bedömd af en svensk deltagare.
Vi hunno i vårt provnummer endast i
korthet omnämna den första stora tyska
kinematografkongressen, som ägde rum i
Berlin 17—21 december. Vi lovade att
återkomma och lämna nu ordet åt den efter
vad vi tro ende svenske deltagaren,
Biografaktiebolaget Victorias direktör redaktör
Lars Bergström:
Vad som först gladde en svensk fackman
och deltagare i denna kongress var det
erkännande filmsindustrien och
biografverksamheten vunnit ute i stora världen — under
det att förhållandena här hemma äro
mycket efter sin tid. Det börjar nu givetvis
i och med att biografen höjer sig själv bli
bättre i detta hänseende, om också ännu
biografverksamheten på många håll
betraktas som en svårliga »misstänkt» rörelse och
dess utövare som en kast för sig I
Denna tyska kongress stod under
protektorat av prins von Schönaich-Carolath.
Vid kongressen närvoro många
representanter för myndigheterna och intresserade
från hela Tyskland och utlandet och bland
de föredragande hörde vi en mängd
bemärkta män, regeringsråd och professorer,
rektorer, skoldirektörer och överlärare — ja,
inte ens chefredaktören för »Arkiv för
teatervetenskap» saknades. Skulle man kunna
drömma om teatercheferna Ranft och
Hedberg som föredragshållare vid en svensk
biografkongress eller ens en representant
för »Thalia» opartiskt behandla densamma 1
Kongressen var tillkommen på initiativ
av filmfabrikanterna, inte av biografägare,
något som först måste ihågkommas för ett
rätt förstående av de uttalanden som
gjordes. Flera av dessa äro naturligtvis även
av stort intresse för svenska fackmän och
svensk allmänhet.
Den förkättrade biografdramatiken — om
vilken det för övrigt även inom biograf-
kretsar råder olika åsikter — var
naturligtvis på tal och bland annat framfördes det
fullt riktiga uttalandet att liksom
biografskådespelet både är berättigat och
nödvändigt i ett program, så kan ett gott
biografdrama väcka intresse för att se dramatik
på en verklig scen. Det är väl för resten
inte den förkättrade biografdramatiken som
är teatrarnas arvfiende utan just den
dåliga teater-»dramatiken» som dragit och
drager publiken till de goda biograferna.
Att biograf censuren — vilken i Tyskland
är lagd i händerna på lokala myndigheter
och vars stränghet eller mildhet naturligtvis
sålunda är mycket varierande inom det
stora landet — skulle tilldraga sig största
intresset var givet. Fabrikanterna erkänna
det stora ansvar de bära för att endast goda
saker framföras på duken och att de ej
mindre än censuren vore intresserade därav.
I Tyskland låna också alltmer framstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
