- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / 1913 /
H2:14

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

BIOGRAFEN 14

»En djävulsk intrig».

Djävulen är död, det veta vi, och att de
finnas, vilka vilja väcka honom till liv,
det veta vi också, varemot det icke torde
vara allom bekant, att biograferna börjat
användas som medel i nämnda vällovliga
syfte. Åtminstone får* man av affischerna
utanför Orientaliska Teatern på
Drottninggatan det intrycket, att vederbörande riktigt
satt sig i sinnet att bryta en lans för
Horn-Pelle och hans sjunkande välde.
Häromdagen visades »Satans dotter», nu går »En
djävulsk intrig», och vi skulle mycket
misstaga oss, om vi icke snart också ha
»Djävulen och hans mormor» här. —

Vi kunde icke övervinna frestelsen att
beskåda verkan av dessa avgrundens
makter, utan stegade in, fast beslutna att
avslöja »den djävulska». — Det första, som
framställdes för våra ögons ljus var en
»förtjusande och älsklig» barnabild, och
då, som bekant, barnen höra himmelriket
till, trodde vi i vår enfald, att även på en
biograf det obligatoriska svalget mellan
nyssnämnda del av kosmos och inferno
skulle vara befäst. Men därav blev intet,
ty icke väl hade det sista barnaansiktet
förtonat i vårt medvetande, förr än »den
djävulska» i omedelbar följd kom rusande.
Ja, den kom, och den säg ävenledes en
del publik, men om den segrade, det vilja
vi låta vara osagt. — Det hela upplöste
sig i en tämligen rafflande
roman-bovin-trig, där boven och bovinnan (grevinnan
och hennes broder) icke spara på vilda
(djävulska?) blickar, gester och brutala
grepp. Det gäller att från prinsens
närhet avlägsna Kisa, »denna älskliga
oskuldsfulla varelse, som uppfylld av hoppfull
glädje och den första kärlekens rena
lycksalighet», som det så vackert heter i
broschyren, »begivit sig till sin älskares möte
för att tala om sin lycka och njuta av
drömmar och fantasier». — Och eftersom
bovarne önska gå raskt till verket, så blir
det av vikt för intrigens fortgång, att detta
avlägsnande, som texten föreskriver, sker
»med detsamma». Vi voro också
synnerligen glada att det gick så fort som
möjligt, — ty om vi också föllo i en viss
förvåning, så kunna vi knappast säga, att det
var någon glad sådan. Visserligen får
man ju icke på en biograf fästa sig vid
sådana bagateller som att en prins kan
förälska sig i en hantverkares dotter eller
att en stackars värnlös och utmattad och
flicka utan vidare förmår uppbryta sin
fängelsedörr. Betydligt betänkligare blir
det, när prinsens vän och följeslagare
uppenbarar sig i form av en ritlärare, som
gör allt annat än övar sig i det tekniska.
Denne ritlärare visade sig vid närmare
påseende vara en elegant ryttare, vilken
klädd i en lysande uniform satt till häst
som om han icke gjort annat i all sin
dag. En svag misstanke uppsteg inom oss,
att denne utmärkte lärare i grund och
botten var en dansk »ritmester», vilken,
överflyttad på svensk mark, av något
outransakligt skäl fått namn, heder och
värdighet av ritlärare. — Kanske här vore
ett nytt uppslag för våra stackars svenska
teckningslärare att ta vara på.

Huru som helst, så voro vi liksom de
älskande på duken synnerligen glada,
när »alla stormar voro över, alla fiender
slagna och ingen mer fanns, som skulle
grumla deras sanna, eviga kärlekslycka».

Vi sutto över ett nummer till, men som
vi icke kunde bli kloka på, hur det går
till, när den unge mannen skall »göra kur
till» de unga damerna, så funno vi för
gott avlägsna oss för att icke till äventyrs
få våra tröttkörda hjärnor belastade med
ännu svårlöstare gåtor. iBio civisi.

* Eller "fick». — <Insändaren> är ett par dagar
gammal. j{e(i.

A.-B. FRIBERGS
FILMSBYRÅ :

VÄSTERLÅNGGATAN 66

STOCKHOLM ——

RIKS. 46 80
ALLM. 254 86

Telegramadress:
FILMSBYRÅN

(Stockholms förnämsta ::
(§’dmsuthyrningsaffär ::

(Leverantör till (Sveriges
främsta biografteatrar::

(Alltid världens bästa ::
nyheter på lager :: ::

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:24:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biografen/1913/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free