Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Landsbiografiskt.
STATEN OCH
FOLKBILDNINGSBIOGRAFEN.
Statsutskottet har avstyrkt"" hrr Hallens
och Helgers motion om skrivelse till K. M:t
angående utredning om statsbidrag till
möjliggörande av kinernatografiska bilders
användning i folkbildningsarbetet.
Vi återkomma i nästa nummer till denna
aktuella fråga.
AFTONBLADET
utgav den 9 mars ett stort och sakrikt,
säkerligen inom biografkretsar mycket
uppmärksammat, rikt illustrerat
»biografnummers, i sin mångfaldighet och omväxling
ådagaläggande vilken stor roll filmsindustrien
och biografrörelsen redan spelar i vårt lands
nöjes- och näringsliv. Ett icke obetydligt
antal lån och »klipp» ur »Bio» visar att icke
häller vår unga tidning missaktats som god
och underhållande källa för vetande i
branschen. Ävenledes hade vår stora
dagliga kollega älskvärdheten att under en
liten facsimile av vårt februarinummers
titelsida komma med ett varmt erkännande
av vad tidskriften Biografen redan betyder
för vårt biografväsende och därtill foga
uttrycken för sina välönskningar för vår
framtid.
Det är alltså icke självberöm, då vi här
här citera:
jc’ »Tidningen »Biografen» har också
dokumenterat sig som ett värdigt organ i och för
biografverksamhetens höjande. Utgivaren
har försäkrat sig om goda pennor och
ritstift inom olika läger — för att nu nämna
några av de förstnämnde, t. e. professor
v. Schéele, Karl-Erik Forsslund,
biografdirektören Lars Bergström ochChrs.
Magnusson, biografcensor Gustaf Berg, redaktör C.
Kullenbergh, Ludvig Nordström m. fi.
Utgivarens goda namn som skriftställare
är ju känt i vida kretsar.
De hittills utkomna numren av
tidningen lova idel gott för dess framtid. Att
den har en stor uppgift att fylla är ju klart
för alla, vi höllo på att säga t. o. m.
biografens vedersakare. Sådana finnas ju även,
men det är också ett av tidningens mål att
genom sin »upplysningsverksamhet»
utrota detta släkte. Det mottagande
tidningen erhållit av samtliga intresserade
landet runt visar, att den gjort en lyckad start.
Vi önska alla parter en god fortsättning.»
VEM TILLHÖRA FILMSKLIPPEN?
A.-B. Sv. biografteatern har i en skrivelse
till K. M:t bemött biografbyråns svaromål
om dennas vägran att lämna tillbaka
klippen ur censurerade filmer. Gent emot
byråns påstående, att klippens förvaring
på byrån skulle underlätta ordningsmaktens
kontroll över biograferna, framhålles, att
den biografägare, som vill riskera en
överträdelse, har flera utvägar att utnyttja
klippön. Vad byrån framhållit om
kontrollen anser därför bolaget ohållbart.
Gentemot byråns påstående, att ett
filmklipp i regel saknar varje materiellt värde
under den tid det är i byråns förvar, säger
bolaget gäller för den inländska men ej för
den utländska marknaden, då den
utländska fabrikanten kan använda returnerade
klipp vid framställandet av nya kopior.
Det gäller här ej endast en kopia utan flera
sådana med en sammanlagd längd av
omkring 500 m. Med ett värde av 2 kr. m.
skulle dessa således representera ett värde
av 1.000 kr.
Varken Tysklands eller Danmarks
biografmyndigheter känna till denna den
svenska censurens praxis att lägga beslag på
klippen, heter det till slut i inlagan.
Världsbiografiskt.
INGEN NÖJESSKATT PA BIOGRAF-
TEATRARNE
vill man ha i Nederösterrike. Dess
lantdag har nämligen i dagarne avslagit
motstående förslag med den förståndiga och
be-hjärtansvärda motiveringen att
biograf-teatern bjuder de breda folklagren dess
väsentliga och enda nöje och för den skull ej
borde speciellt beskattas.
Utan tvivel, endast ett absolut nödläge
bör kunna få skattlägga folkets andliga
förnödenheter.
BIOGRAFISKA FURSTELÖNER.
Biografen suger till sig allt mera av det
mest framstående i teaterväg, och de löner
Biographia betalar överstiger till och med
det högsta Thalia förmår likvidera.
Nu senast omtalas att den bekante
regissören och direktören för Deutsches
Theater i Berlin Max Reinhardt — även
bekant från sitt cirkusgästspel i Stockholm
i fjol — låtit engagera sig som regissör,
t. v. för 3 år. Han skall årligen spela in
minst fyra filmskådespel och för vart och
ett av dessa får han ett minimihonorar av
50,000 mark. Då han emellertid därjämte
får en betydande del av inkomsten, blir
den summa, som kommer honom till del
vid en någorlunda gynnsam försäljning
att bli minst 80,000 mark. Regien av dessa
tolv fili nskadespel kommer alltså att under
dessa tre år inbringa honom 600,000.mark.
— en liten nätt styverl Vilken teater
betalar sin reyissör så bra?
Den mäst fräjdade av de konstnärer som
ställt sig i biografens tjänst är utan tvivel
Sarah Bernhardt. Den dramatiske
Parisförfattaren Moreau har speciellt för henne
skrivit ett filmsdrama »Drottning
Elisabeth», i vilket hon för utförandet av
titelrollen uppburit 350,000 francs.
ETT STYCKE GRIPANDE KONST
är det höga betyg dagspressen ger den store
tyske skådespelaren Albert Basscrmans
inspelning av Paul Lindans stycke »Der
Andere». Prestationen kallas helt enkelt
för det bästa man sett på duken. Stycket
behandlar ett av patologerna känt
faktum att en person på grund av
överansträngning eller olyckshändelse kan tro sig vara en
annan och konsekvent utföra handlingar,
som om han vore en annan. I »Den
Andere» är det en advokat, som genom en
olyckshändelse förvandlas därhän att han
tror sig vara en yrkesmässig inbrottstjuv.
Mitt inne i sitt arbete, sittande vid sitt
skrivbord, överfalles han av sjukdomen,
han börjar plocka fram dyrbarheter och
stoppa på sig, iföra sig tjuvkostym, försvinna
till de yrkesmässiga banditernas tillhåll,
konspirera och återvända i sakkunnigt
sällskap såsom inbrottstjuv i sitt eget rum.
Basserman gör av detta en gripande
trovärdig skapelse. Några moment voro
sådana att man faktiskt av munnens rörelser
kunde höra vad figuren talade på duken.
Inför denna film kunde man icke värja
sig för tanken om inte skådespelarens konst
i filmen fått sitt språk, som skall fullkomnas
att bli skriftspråkets vederlike. Vilken
fullkomling måste man inte tilltro både
kine-matograf och fonograf? Både Bassermans
och Carusos konst skall man för framtiden
kunna studera, deras själ skall leva för öga
och öra, odödlig som diktarens i skrift.
BIOGRAFEN SOM TRÖST I KRIGS
OCH OROSTIDER.
I det belägrade Adrianopel har. enligt vad
av krigskorrespondenter berättas, mitt
under stadens internering och
beskjut-ning kommendanten låtit upprätta en
biograf i förhoppning alt den under den
svåra tiden skall bidraga till att distrahera
och lugna befolkningen.
Biografteatern "AlMS"
S:t Erihsgutnn 89.
Vasastadens mest populära biograf
alltid förstklassiga program . . . .
1 Va timmes föreställningar.....
Nytt program varje tisdag.....
Övertyga Eder genom ett besöh . .
Gottfrid Westling Tryckeri- & Händels Aktiebolag
Upplandsgatan 17, STOCKHOLM
Ril<s 7222.
Allm. 4280.
Bindgarn :: :: : : :
Omslagspapper
Toilettpapper i ark och rullar
Trycksaker för affärsbehof :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
