Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN
13
fattningen, sådan den danats av uppfostran,
samhällsmiljön och en mängd psykologiska
faktorer. —- Först när ett dylikt begrepp
genom erfarenheten ingår i det allmänna
medvetandet såsom något naturligt, logiskt
och sunt, då, men först då, äger samhället
rätt och göra det till föremål för
lagstiftning.
Jag kommer i detta sammanhang att tänka
på ott uttalande av den gamle danske
kämpen. som i dessa dagar firat sitt
sjuttioårs-jubileum. Han säger: »Moralen är till
för människans skull, men den måste främst
ansluta sig till människans ideella behov,
vilket är grundat på erfarenhet, lika vällsöm
det materiella», och vidare, »att man
slipper ifrån månget problem genom att tränga
ihop sin synkrets.»
Det vill emellertid synas, som om herr
Fevrell likväl hade en om ock dunkel
uppfattning av det rätta förhållandet mellan
opinions- och erfarenhetsprincipen och
för-budslagstiftningen, då lian, visserligen med
hävdande av biografcensurens berättigande
under varje förhållande, likväl erkänner
dess möjlighet under en viss
förutsättning: »att den är ett uttryck för den opinion,
som uppbäres av de mest ansvarskännande
och bildadt- inom nationen.» — Gott och väl,
men därvid glömmer herr Fevrell, att med
samma logiska rättighet, som då det gäller
plikt, moral och sanning, man även i detta
fall kan uppställa frågan: vilka äro de mest
bildade och ansvarskännande inom nationen?
Visserligen är herr Fevrell nog säker, att
genast besvara spörsmålet med en
hänvisning till »pedagogerna». Och det må vara
hans subjektiva syn på saken, men tror icke
herr Fevrell, att det kan finnas andra
klasser inom vårt folk. vilka med samma
anspråk på bildning och ansvarskänsla
likväl icke allenast anse censuren
fullständigt onödig utan vad mer är rent av skadlig i
folkuppf ost ringens tjänst? Det lider intet
tvivel om att så är förhållandet.
Här. kommer man emellertid in på ett
område, där åsikterna skrapt brytas mot
varandra, och där mycket skrivits och talats
från båda håll. — En god belysning får
måhända frågan i följande mening, som jag
någonstädes läst: »Man skapar icke någon
marg och ryggrad hos vår tids ungdom
genom att ängsligt omgärdande och döljande
av allt det som hör till de livets realiteter,
vilka varje människa liar att räkna med i
kampen för tillvaron, och som när de en
gång förr eller senare plötsligt storma inpå
den unga oerfarna själen, torde verka långt
mera demoraliserande och lamslående på
Två
nödvändiga
Uppslagsböcker
Almanack för alla.
En källa för upplysningar av
alla slag, en samling av korta
innehållsrika uppsatser i olika
ämnen
Pris inb. kr. 1: 75
(i nkinnb. med klaff och fickor ii: 25)
Vern är det?
En dylik kortfattad uppslagsbok
över på olika områden mera
framstående personer inom
landet hur förut icke existerat på
svenskt språk
Redigerad av Erik Tuyselius
Pris inb. kr. 4: 50
P. A. Norstedt & Söners Förlag.
karaktärsutvecklingen. — En dylik metod
verkar som den förbjudna frukten och
tjänar endast till att skapa en vrångbild av
ett i etiskt hänseende starkt släkte.»
För övrigt är det ett stort misstag att
tro, det möjligheten av en lags tillvaro och
bestånd med nödvändighet behöver stå i
ett visst proportionerligt förhållande till
opinionen hos en klick av nationens »mest
bildade och ansvarskännande».
Erfarenheten jävar detta, ty här liksom överallt
inom den politiska och samhälleliga
intres-sesferen är det som var man vet en mängd
andra faktorer, som spela in och verka
bestämmande för avgörandet; och det är icke
alls sagt, att en lag är ett verklighetsuttryck
för allmänna opinionen, vare sig den
»bildade» eller »obildade». Ofta är det ju
tvärtom så, att den kan tillkomma under
trycket av en tillfällig stämning, som t. ex.
seglat upp under en riksdagsperiod, och som
därför aldrig kan sägas bilda ett sant
uttryck för valmanskåren i sin helhet.
Om sålunda förutsättningarna för en lags,
enkannerligen en censurlags, tillkomst och
bestånd kunna vara lika många som
dif-fererande och obeständiga, så ligger det å
andra sidan i sakens natur, att
förutsättningen för dess berättigande endast bör vara
en: en klart uttryckt allmän opinion, en
folkstämning, vars bestämt uttalade vilja
kräver genomförandet av lagstiftningen
ifråga. — Jag tillåter mig betvivla, att en
dylik folkstämning förelåg vid
biografförordningens tillkomst, ocli jag tror
knappast, att denna censurens »stämningsunge»
under dess ledning vuxit sig starkare i vårt
land. Det finnes tvärtom alltför många
tecken och omständigheter, som torde
berättiga till ett motsatt antagande.
Nu säger visserligen herr Fevrell, att det
lär vara »en ganska allmän folkstämning
för censuren». Men hur denna sats skall
bevisas, och varest utom pedagogernas
krets denna folkstämning är till finnandes,
därom aktar sig herr Fevrell visligen att
tala. Det hade dock i detta sammanhang
varit nog så intressant att få klargjort.
— Man behöver dock ej vara partisk för
att konstatera, att i don strid, som nyligen
utkämpats mellan censuren och vissa
bio-grafintresserade, oclx däri censuren tyvärr
avgick med seger, såväl press som allmän
opinion avgjort ställt sig på oppositionens
sida.
Om emellertid frågan om censurens
berättigande eller icke berättigande kan bli
föremål för olika uppfattning och bedömande,
så torde det väl knappast vara mer än en
mening om orättvisan och olämpligheten i
dess nuvarande form och sammansättning.
— Ty icke nog med att den nu bildar ett
uttryck för ett ensidigt och inskränkt intresse:
den förlorar även fullständigt sin riktiga
och ändamålsenliga karaktär av
folkuppfostrare, när den, som nu är fallet, med
företrädande av endast en eller två
personligheter gör sig till förmyndare för ett helt
lands vuxna befolkning. Det är detta
som bildar det mest förhatliga momentet^i
censurens tillvaro och sammansättning,
och mot vilket den mest kraftiga reagering
försports.
Att censuren likväl intager en svår
position och att den, ställd mellan kraven av
tvenne diametralt motsatta riktningar, har
en vansklig uppgift att fylla, det skall
villigt erkännas, liksom även att dess
medlemmar under trycket av dessa
motsättningar med övertygelse och ansvarskänsla
om också mången gång med oförståelse,
sökt i sitt arbete följa de principer, som för
deras uppfattning stått som de mest
efter-följansvärda. — Men om herr Fevrell tror,
att han avfärdar all kritik med sin utsago,
»att det är relativt lätt att sköta kritiken,
men att själv göra saken bättre är värre»,
så begår han samma ologiska misstag,
vartill han i flera förutnämnda punkter i
artikeln ifråga gör sig skyldig.
Herr F. sammanfattar till slut sin
uppfattning av frågan så, att »censuren kan vara
teoretiskt riktig och praktiskt gagnelig,
om den rätt utövas.» —
Jag tillåter mig formulera en något
avvikande uppfattning såsom en
sammanfattning av det sagda. Alldenstund
riktigheten av den nämnda censurutövningen,
liksom begreppen »uppfostrande» och
»förstörande», »förädlande» och »förråande»
alltid i vårt andliga kulturella liv måste
bli föremål för skiftande meningar och
olika brytningar, så ligger det i öppen dager,
att varje myndighet, som avser ett
hämmande eller påtvingande av en viss dylik
åskådning endast kan och bör ses ur
synpunkten av en stark ocli påtaglig folkmening.
Så länge biografcensuren icke kan sägas
vara ett reellt|uttryck för en dylik folkopinion,
så länge måste också dess
existensberättigande i ett land med
utvecklingsmöjligheter i demokratisk anda vara mer än
tvivelaktigt, i all synnerhet då den sträcker sin
maktutövning över den myndiga och vuxna
delen av befolkningen.
B io c i vis.
Advokaterna
Sven Lundwall
och
Robert Nordin
Stora Nygatan 36
STOCKHOLM. =
* * * Juridiska uppdrag
Rättegångar * * * * *
Begär alltid
Svenskt Skrif- k
Postpapper - - •
från .
Finbreken
Stockholm
(Grycksbo, Klippans & Lessebo
Pappersfabriker.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
