Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
den svenska biografförordningen, men i andra punkter
skiljer sig anmärkningsvärt från vad som tydligen varit
en av förebilderna.
Anmälningsskyldigheten till polisen rörande
föreställning oeh lokal är i princip densamma som hos oss,
men sträcker sig därutöver till föreställningar, som icke
äro offentliga men hållas i offenlig lokal. Paragrafen
inskränker sig icke heller till endast kinematografiska
förevisningar utan även till föreställningar med
»liknande apparater», vilket ger hela förordningen
vidsträcktare omfång; så t. ex. torde den medföra censur
på skoptikonbilder.
I lagen ha inryckts grundreglerna för anordnande
av apparatrum, åskådarrum o. s. v. ur säkerhets- och
ordningssynpunkter, vilket onekligen är praktiskt,
så mycket mera som särskilda bestämmelser upptagas
för tillfä liga föreställningar (ex. ljusbildsförevisningar
viel folkfester, skyttefes!er vid föreläsninga- o. s v.)
Biografägaren eller den, som å hans vägnar förestår
biografteatern, då clet är fråga om en sådan, måste
vara närvarande vid föreställningen.
Personer under sjulton års ålder få, oavsett om de
åtföljas av äldre eller icke, vid straffpåföljd icke bevista
annat än särskilda »ungdomsföreställningar». Som
censurregel gäller, att »bilder, som strida mot goda
secler eller äro ägnade att verka förråande» icke få
godkännas för någon som helst föreställning. För
ungdomsföreställningarna tillkommer, att bilderna icke
få vara »ägnade att ogynnsamt påverka barnfantasien».
Samma föreskrifter gälla reklameringen.
Ungdomsföreställningarnas program skola två dagar i förväg
företes för polismyndigheten, som äger rätt att
utsträcka denna fordran även till övriga föreställningar.
Överträdelser äro belagda med böter eller fängelse i
sex veckor, där icke andra straffrättsliga bestämmelser
äro tillämpliga. Något särskilt censurinstitut synes
icke vara inrättat och behöves icke heller, då
Berlincensurens utslag numera äro »massgebend», ehuru
icke bindande, för polismyndigheterna överallt i
Tyskland. Polismyndigheterna i storhertigdömet Sachsen
ha emellertid enligt förordningen rätt att begagna sig
av »sakkunniga», vilka även skola ha obehindrat
tillträde till alla föreställningar.
Medan vi nu uppehålla oss på tysk mark, kan det
vara skäl att beakta en pålaga, som de tyska
biograf-företagen ha att vidkännas, och som icke har
motsvarighet i vårt land: »kinematographensteuer». Det är
icke blott i de tyska länderna, denna existerar. Vi
behöva ej gå längre än till Kristiania för att påträffa en
ganska kännbar extra biografbeskattning. I
Danmark har som bekant också införts en nöjesskatt, som
fördyrar biograf biljetterna med 5 à 10 ore p:- styck.
Mönstret hade man från den nöjesskatt
(Lustbar-keitsteuer), som varierar ansenligt i olika tyska städer
eller distrikt. Senast är att anteckna, att
storhertigdömet Oldenburg lagt sig till med en alldeles extra
biografskatt. »Lantdagens beslut härom var
enhälligt», konstatera filmtidningarna. I de rhenländska
och westphaliska städerna känner man sig så tryckt
av biografbeskattningen, att beslut fattats om ett
s]ags — biografstrejk; intressant skall bli att se dess
effekt. Alltnog, biografägarna ha beslutit stänga sina
teatrar den 15 maj, såvida icke dessförinnan
överenskommelse vinnes med de myndigheter, som ha att
meddela tillstånd och bestämma om skatt.
Påtryckningsmedlet skall väl vara såväl hotet om skattens
totala uteblivande genom rörelsens nedläggande som
opinionens påverkande. Ty nog komme allmänheten att
sakna biografen, därom kan man vara viss. Huru
pass b ografskatten tillmätes somligstädes i utlandet
kan exemplifieras från Zittau, där den är progressiv till
en gräns av 30 pfge pr biljett. A andra sidan läste
man i senaste numret av »Bio» om en avslagen
biografskatt för viss de’ av Österrike. Här i vårt land har
ju biografskatt varit starkare på förslag än de flesta
ha sig bekant. Låtom oss tro, att det inte alltför snart
dyker upp igen. Minst av allt vore det opportunt i
våra dagar att införa en nöjesskatt för biografen ensam
— för att nu eke tala om en sådan biografskatt direkt
till förmån för de redan rikt doterade kungliga
teatrarna.
I Schweiz, dit vi nu vända blicken, råder åtskillig
förbistring till följd av de olika kantonernas olika lagar.
Emellertid föreligger för kantonen Bern ett förslag,
med vilket därvarande biografvärld räknar som om det
redan vore giltigt. Man bara »avvaktar ordalydelsen»
och slår fast, att »biografägarne i kantonen Bern
komma i varje fall icke att dansa på rosor hädanefter.»
Dock ingår i den nya regimen ott koncessionssysteni.
som garderar mot ökad konkurrens. Att man likväl
fruktar det, beror därav, att det icke tar hänsyn till
bestående förhållanden. Biografrättigheterna
jiimn-ställas uttryckligen mecl utskänkningsrättigheter.
Antalet skall periodvis avgöras ur behovssynpunkten
enligt kommunala och andra myndigheters bedömande.
En konsekvens av ett så lagt koncessionssystem kan
bli ett slags »lokalt veto» beträffande biografer. Den
konsekvensen är också förutsedd. Likaså räknar man
med en ansenlig koncessionsavgift, som till på köpet
skule bli årlig. För en innehavare av en
utskänk-ningsrätt kan den årliga förnyelseavgiften belöpa sig på
1,000 frcs och däröver. Det torde icke vara ett sådant
koncessionssystem, som föresvävar oss svenska
anhängare av koncessionstanken, då vi avse att vinna en
fast och sund grundval för rörelsen; vårt första vilkor
måste i stället vara enhetliga och i lagen fastställda
koncessionsnormer, som icke lämna rum för skillda
tolkningar eller göra avgörandet beroende av
uppagiterade ortsstämningar
Censuren synes enligt den förevarande
biografförordningen endast få att befatta sig med, vilka filmer
som få visas vid barnföreställningar. Men om vid
andra föreställningar visas bilder, »ägnade att verka
groft anstötligt», följer åtal och fängelsestraff. I
praktiken torde det därför komma att ställa sig
våg-samt att köra andra bilder än — de av censuren för
barn godkända! Utom den direkta straffpåföljden
riskeras särskild polisuppsikt över etablissementet, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
