Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN
Panama.
Kanalens slutpunkt vid Stilla havskusten.
fr. o. m. detta års början utgöra 6,25 frcs pr ton,
motsvarande den allmänna avgiften för Panamakanalens
(1.20 dollars).
Om nu de båda världskanalerna hålla samma
avgiftstaxor, hur ställer det sig då sannolikt med
konkurrensen dem emellan om världssamfärdseln? En
blick på kartan säger, att i det stora hela Suezkanalen
knappast behöver befara någon särskilt farlig
konkurrens av den nya Centralamerikanska kanalen.
Hamnarna i Indien, Kina samt södra Japan ävensom på
Australiens fastland nås på kortare väg och tid från
exempelvis Plymouth över Suez än över Panama. En
förkortning av våglängden inträder däremot via
Panama till Nya Zeeland och till nordöstligaste Asien,
över huvud taget till de trakter, som ligga öster om
161 grader östligt från Greenwich. För Suezkanalens
trafik torde emellertid dessa hamnplatser icke
betyda så särdeles mycket.
Den väg, som från Europa avsevärt förkortas i
och med Panamakanalens öppnande, är naturligtvis
vägen till västra Amerika, d. v. s. routerna runt Kap
Horn eller genom Magellans sund komma till det
väsentliga att ersättas genom Panamaleden. För
Europas handel är detta en självklar fördel, som
emellertid motverkas av än större fördelar för den
amerikanska handeln.
Panamakanalens stora kommersiella förmåner
komma i synnerhet att gälla de amerikanska staterna,
vid I förbindelsen mellan Atlantens och Stilla havets
kuster ävensom vid samfärdseln mellan de östra
staterna och den asiatiska kusten, samt Australien.
Genom den starka förkortning av våglängden mellan
båda oceanerna som kanalen innebär, får den
amerikanska handeln och sjöfarten en betydande förmån
framför den europeiska handeln i frågan om alla
hamnar vid Stilla^havet. Särskilt torde man kunna vänta
att hamnplatser i New Orleans’ läge samt andra platser
vid Amerikas Medelhav komma att röna ett betydande
uppsving genom den centrala ställning, som de efter
kanalens byggande komma
att intaga. Härigenom
starkes naturligtvis i högst
avsevärd grad Amerikas
ekonomiska konkurrens inom
Europa, och sä till vida. blir
säkert den nya kanalen en
världsekonomisk faktor av
största betydelse.
Samtidigt är det
sannolikt, att J< a nålen k om m er at t
även på annat sätt bli en kraftig hävstång för
yttermera höjande av Förenta Staternas egen sjöfart.
Hittills har i ganska hög grad kustfarten såväl inom
Förenta Staterna som i all synnerhet i övriga stater av
Amerika, legat i Europeiska, framför allt engelska
händer. De bestämmelser, som utfärdats rörande
kanalavgifterna på sträckan Colon-Panama, innebära,
att vid kanalens brukande ett särdeles starkt
gynnande kommer att inrymmas åt amerikanska fartyg.
Det är visserligen ganska möjligt, att den harm, som
dessa bestämmelser framkallat frän andra makters sida,
och särskilt från Englands sida, framtvingar en viss
revision av de favoriserande föreskrifterna. Men det
är knappast sannolikt, att den revisionen kommer att
helt och hållet bringa karaktären av likställighet
mellan olika nationers flottor vid trafikerandet av
Panamakanalen. Om Förenta Staterna exempelvis i stallet
för att såsom nu helt och hållet fritaga de mesta av sina
fartyg från kanalavgifterna, beviljar dem i någon form
en mot avgifterna svarande statssubvention, så torde
detta icke rätt väl ge stöd för andra makters protester,
och i sådant fall skall ändamålet att med
Panamakanalen gynna särskilt den inhemska amerikanska sjöfarten
på en omväg vara vunnet. Men oavsett huru dessa
ännu svävande förhandlingar utfalla, är det tämligen
tydligt, att med Panamakanalens byggande och
öppnande, har man inom Nordamerikas Förenta Stater
ryckt betydligt närmare det mål, som hägrar för varje
amerikansk politiker: »Amerika åt amerikanarna!»
Det är emellertid en annan sida av
Panamakanalens betydelse, som förtjänar minst lika stor
uppmärksamhet som den kommersiella. Förenta Staternas
livligare intresse för kanalbyggandet framkallades
egentligen under kriget i 898 mot Spanien, då det visade
sig, huru ytterst vanskligt det var att hålla
tillräckligt snabb och säker förbindelse under krigstider
mellan Unionens östra och västra kuster. Sedan dess har
deri amerikanska unionen blivit en maritim stormakt
inom Stilla oceanen mecl framryckta betydelsefulla
positioner på
Sandvvichs-öarna, Australiens övärld
och på Filippinerna. Sedan
dess har också Unionen sett
här borta en fruktansvärd
medtävlare rycka allt längre
och längre fram, nämligen
det mäktiga öriket Japan.
Möjligheten av en krigisk
sammanstötning med Japan
har också i hög grad trängt ioo hästkraften gripskopa.
Lokomotiv av Atlanlictypen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
