Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biografen
.13
Edisons kinetofon.
Det färdiga resultatet av den geniale
uppfinnarens mångåriga strävanden och förarbeten
representerar enligt många insiktsfulla fackmäns
omdöme den lösning av det svåra problemet om
syn-och hörselintryckens samtidiga reproduktion, som
hittills kommit idealet närmast. Uppfinningens
europeiska premiär i Wien, av vilken i »Bios»
följande häfte referat skall följa, lär nämligen ha
ådagalagt att den fonografiska apparat, som utgör
kinetofonens ena bestämmande faktor, nu tangerar
den fullkomning, som gör den reproducerade
tonbilden till en hart när illusorisk återgivning av
den naturliga. Och, om så är, ha vi ju inte långt
fram till det mål, vars uppnående skulle göra den
nya uppfinningen fullständigt revolutionerande och
skapa en ny kinematografisk sfär, där andra
synpunkter och lagar bli gällande än dem, som vi nu
tillämpa på den filmkonst, som vi redan lärt oss
se och älska.
Intet under om vi med all rätt äro nyfikna på
detta nyaste nya, vars redan vunna triumfer vi
ha hört ryktet utbasuna och sett den utländska
pressen vitsorda.
Nu är denna vår nyfikenhet på väg att bli
stillad, och tack vare framsynte och företagsamme
svenske mäns energi kunna vi ej klaga över att
få vänta för länge. Kontraktsmässigt är
kineto-fonen redan i december i Stockholm, och en gång
där kommer den väl ej många dagar att bevara
sitt inkognito. Till en början med sitt främmande
tungomål närmast ett föremål för vår undrande
häpnad med intresset riktat på den epokgörande
uppfinningen som sådan, blir det sedan dess egen
sak att på ren svenska visa vad den kan som
upp-repare ej blott av det rika och mångfaldiga, som
vi .själva äro i tillfälle att ute i livet förnimma,
men 1 också av det som av andra och annorstädes
blir hört och sett.
Nu några ord om kinetofonens resa till Sverige,
en lustfärd, som av vissa tecken att döma, ej
varit utan sina spännande moment av intressen,
nöjen, äventyr och rövarromantik.
Sedan till Wien nedresta herrar från
Stockholm och Köpenhamn, Malmö m. fi. städer,
övertygat sig om kinetofonens möjligheter, gällde det
att försäkra sig om exploateringen för
Skandinavien. Buden voro många och konkurrensen hård,
både mellan svenskar och danskar och mellan de
senare inbördes. Till slut avslöts emellertid
affären så, att ett svenskt-danskt konsortium, där
bl. a. bankdirektörerna Gerhard Magnusson och
Aschberg samt dir. Max Sachs äro intressenter
och ingenjör Thomsen företrätt den danska
kontingenten, övertog monopolet för Skandinavien.
Endast 15 procent av aktiekapitalet ligger
emellertid på icke-svenska händer. Det är därför
naturligt, att bolagets ledning under sådana
förhållanden kommer att förläggas till Stockholm och
icke till Köpenhamn och att den första
kinetofon-ateljén skall byggas i den svenska huvudstaden.
De första föreställningarna med den Edisonska
kinetofonen torde redan om ett par veckor givas
samtidigt i Stockholm, Köpenhamn och Kristiania.
Såväl i kontraktet mellan Edison (företrädd av
sin generalagent Graaf) och konsortiet som mellan
detta och de svenska köparna har stipulerats en
licenstid på 2 år, efter vars förlopp
licensinnehavarna hava optionsrätt. Moderbolagen resp.
Edison och konsortiet ha äyen förbehållit sig rätten
att inträda i dotterbolagen med en viss procent
av aktierna, och oberoende härav ha de
tillförsäkrat sig en viss royalty.
Tör Stockholm, hela Stockholm, har
Brunke-bergsteaterns chef, Lars Bergström, försäkrat sig
om ensamrätten, medan dir. Edv. Kock fått landet
utom huvudstaden till sin disposition. Vad herr
Bergström på sin expressresa till Wien tört och
sett fyller honom med en så smittande entusiasm,
att vi gärna redan nu tro på hans victoria. Om
någon, så bör han med sin sakkunskap och
fackliga erfarenhet vara mannen att bedöma den nya
uppfinningens bärvidd.
Men annars ha vi naturligtvis även på detta
område ingen brist på skeptici, liksom själva
kinetofonen till sin idé redan nu ej är konkurrenslös.
Messter och Gaumont, vilken senare firmas apparat
i herr O. Bergström för A.-B. Nöjen och herr
Gutter-mann lär ha fått sina svenska monopolinnehavare,
har redan en tid haft sina »talande filmer», och en
vaken morgontidning har funnit en fullt
självständig svensk uppfinnare på området, vilken det
är vår patriotiska plikt att tillönska all framgång.
Men som sagt: snart få vi ju själva se och höra,
bedöma och jämföra.
Han Kommer ändå i »Bio».
För någon tid sedan skulle i Stockholm
en skoluppvisning i simning äga rum. För
hoppen uttogs en särskild elittrupp, och
denna skulle kinematograferas under
uppvisningen. En av de minsta pysarna gjorde
envisa försök att bli medtagen i denna trupp.
— Men du kan ju inte simma, du
drunknar!
— Det gör ingenting, jag kommer ändå
på bio.
— När du har drunknat, kan du ju inte
se på dig själv på bio heller.
—■ Nej, men morsan får.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
