Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
biografen
INöjesUultuir.
Av Ellen Key.
II.
Nöjet kan vara av den art att det tillför vare sig kroppen eller själen eller båda nya
krafter. Men mycket oftare är det kraftsugande eller rumfyllande utan att bli drivkraft i
någon riktning. Lika litet som man eldar en maskin med fjäder eller bakar bröd av
sågspån, ifall man vill erhålla drivkraft och näringsvärde, lika litet kan man vänta sig kraft
och näring av nio tiondelar bland nutidens s. k. »förströelser» och »tidsfördriv». Orden
äro träffande. Ty medan det innehållsrika nöjet samlar själskrafterna, strör det tomma
nöjet ut dem för alla vindar. Och medan det ädla nöjet ger varje ögonblick guldvikt,
spilles tiden som regn i havet då den »fördrives».
Yare sig nöjet vinnes genom naturen eller konsten, genom teatern eller musiken, genom
umgänget med böckerna eller människorna, genom idrotten eller spelet, genom dansen eller
leken, så skiljes det ädla nöjet från det oädla både genom sin verkan i sinnet och genom
sin efterverkan. Det förra har höjt kropps- och själskrafter, ifall nöjet ej överskridit måttans
gräns. Det oädla nöjet, ännu när det ej njutits omåttligt, efterlämnar slöhet, leda, trötthet
och tomhet också i de fall, där dess dåliga verkan ej når in i känslor och vilja. Mest
betecknande är i detta avseende ruset. Många försvara detta såsom »produktivt», emedan det
under sitt företa skede befriar vissa naturer från tyngd, blyghet och självkritik; liksom det
höjer sinnenas mottaglighet, stegrar kvickheten, eldar ingivelsen. Men dess verkningar under
de senare skedena liksom dess efterverkningar bevisa det skenbara i nyssnämnda livshöjning.
En varaktig livsstegring, d. v. s. en sådan, som ger växtkraft åt själen och hälsokraft åt
kroppen, vinnes endast genom de nöjen, genom vilka människan blir barnalikt glad och
god i nuet eller mer fullvuxen i tanke, känsla och vilja, eller utvilad för att ta nya,
friska tag med sina livsuppgifter. Har nöjet ej ägt någon av dessa verkningar, då liar
det varit dåligt eller åtminstone tomt.
Inom alla klasser tillåter flertalet sig tomma nöjen. Men aldrig är detta så sorgligt
som när det sker inom arbetsklassen. Ty visserligen är det för var individ inom varje
klass lika ödesdigert, om han genom dåliga nöjen tar skada till sin själ. Men för det hela,
för framtiden blir det mest ödesdigert, i fall det fjärde ståndet — som i sina händer
halden närmaste framtidens uppgifter — tar en sådan skada. Arbetarklassen behöver med
alla medel, även nöjets, stärka och förstora sina krafter för dessa uppgifter. Och därför är
det framfor allt betydelsefullt, om den knappa fritid, arbetarne redan äga, och den rikligare,
de hoppas vinna, förspilles på usla tidsfördriv eller om den brukas till verklig rekreation,
till nyskapelse av kroppslig och själisk kraft.
Arbetarne — liksom de flesta andra människor — tänka sällan över de nöjen, de
tillåta sig, ifall dessa nöjen ej äro rent av lastbara eller också allt för dyra. Den, som
har en slant att bruka för ett nöje, som anses oskyldigt, slänger ut slanten utan att besinna
om han för denna får ett nöje, som är fullt av livsförnyande kraft, eller ett som är lika
tomt på must som sågspån.
Det finnes intet säkrare prov på en människas kultur än hennes val av nöjen. Ja,
man får veta mer om en människas andliga halt, ifall man iakttar hennes sätt att roa sig
än hennes sätt att arbeta. Mången kan väl fylla sin arbetsuppgift, såväl en andlig som en
kroppslig, och dock uppenbara sin inre råhet under sina nöjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
