- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / 1913 /
H10:2

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

BIOGRAFEN 2

INöjeslcuiltuir.

Av Ellen Key.

V.

Så långt Romain Rolland. Jag har anfört honom emedan jag instämmer med varje
ord, och hoppas att lians ord kunna väcka den tänkande ungdomen till insikt om dess
uppgift i fråga om såväl den självkultur, som fordrar ädla nöjen ocli om den nöjeskultur,
vilken jag redan framhållit som en så viktig del av^ denna ungdoms uppgift. Det går ej att
skylla vissa nutidsråheter på samhället ensamt. Åtminstone borde de som tänka, nödgas
erkänna att de usla biograf- och teaterprogrammen, lika väl som den usla
Nick-Carter-litteraturen, ha sin. dryga skuld i det ungdomens förvildande, som alla beklaga.
Socialdemokraterna borde kunna inse, att de varken ekonomiskt eller andligt ha råd att tillåta
sig nöjen av det slag, som göra företagarne rika, men deltagarne fattiga. Socialdemokratien
måste börja att avvisa denna utsugning — av karaktär, intelligens och känsla — lika
kraftigt som all annan kapitalistisk utsugning. Lika blygselfritt, som samhället nu bjuder
alkoholraset, tillhandahåller förvärvsföretagsamheten de med dem jämförliga nöjena. Hjälpen mot
dem kan endast komma genom en ny nykterhetsrörelse, likt den gamla ledd av folkets
egen nödvärnsvilja. Denna rörelse måste börja så att det stora flertalet lär sig pröva sina
nöjen genom den frågan:

Hava vi vunnit en andlig förnyelse? ’Har skrattet verkligen gjort hjärtat gladare? Är
det på dumhetens och dårskapens eller är det på godhetens och hederns bekostnad vi
skrattat? Ha vi erfarit någon rörelse, som givit själen en ny spännkraft mot ädla mål?
Ha vi fått något skönhetsintryck att bära med oss under arbetet?

Kan man ej svara ja på någon av dessa frågor, då har nöjet varit tomt även om
det ej varit dåligt.

Någon torde invända, att clet blir svårt att finna nöjen, ifall de så strängt skola prövas.

Intet är mindre sant. Ju mer man vänder sig från de rafflande nöjena —
nöjes-finkeln — dess mer skall man lära sig njuta en mängd, dittills förbisedda medel för rekreation.
Dessa finnas inom verklighetens som inom fantasiens rike; inom naturens värld som inom
människans’; inom barnens som inom djurens sfär; i den lilla värld, vi behärska som i den
större vi se glimtar av. Dessa nöjen kunna vinnas genom mikroskop, teleskop och kamera,
liksom genom ädel dans, lek och idrott; genom musik och konst och diktning. Ett belt
långt människoliv räcker ej till för att njuta av alla de rena och rika glädjeämnen, som
naturen och kulturen kunna bjuda, och numera för en billig penning. Men så länge
människorna kasta bort tid,’ pengar och hälsa på fråsseri, alkohol, nikotin och med dem
jämställda »njutningar»; så länge de ej blygas att sålunda synda mot sin egen själ och kropp;
så länge de ej gripits av> lidelse för sin egen kroppsliga och andliga styrka och sundhet
— en lidelse, som tar sig uttryck i en genomförd, målmedveten levnadskonst, vilken beslut
samt avvisar allt för styrkan och sundheten hämmande —, så länge kan man ej hoppas på
någon nöjeskultur, ej heller någon kroppskultur med verkligt rekreationsvärde, d. v. s. med
makt att göra individen mer utvecklad, välskapad och harmonisk till kropp som själ.

Det är förunderligt vad människors sedliga begrepp ha föga med deras nöjen att göra.
De s. k. läsarne avhålla sig ju visserligen från dans och teater — lika väl som från råare
nöjen — emedan de anse dessa strida mot ett heligt liv. Flertalet inom alla klasser menar
sig däremot utan skada kunna vara med om vad som helst i nöjesväg.

Men detta uteslutes just av en äkta nöjeskultur och levnadskonst. I ’stället för
att »vara med om litet av varje» måste man lära sig finna just det slags nöjen, som ge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:13:48 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1913/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free