Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
BIOGRAFEN 6
Häromdagen släppte Vitagraph ut en
Bunny-komedi på 500 meter, på svenska
kallad »Familjegruff». Det hela är én mycket
skrattretande historia om en tvist mellan två
- grannfamiljer, vilka av vissa skäl söka göra
livet så surt som möjligt för varandra.
Åtskilliga heta moment rullas upp,
interfolierade av den oundvikliga kärlekshistorien
mellan grannarnes två giftasvuxna barn.
Cupido löser till slut tvisten på ett icke
alldeles oväntat eller ovanligt sätt.
Den oförbrännelige Bunny är här riktigt
i sitt esse och gör en av de roligaste typer
man sett av denne filmens Oscar Bæckström.
Den vackra Vitagraphflickan återses
naturligtvis med stort nöje. Den muntrande
historien är iscensatt med kläm och gott
humör.
Biografen som folkuppfostrare.
Några reflektioner av Edv. Laurent.
Var dag bär något nytt med sig. Men
oftast är detta nya endast vågskum på tidens
ström, som efter att några korta stunder ha
fängslat uppmärksamheten, skenbart spårlöst
sjunker tillbaka. Ej ofta är det nya av den
betydenhet, att det leder livet i nya banor,
som giva det en varaktig, ej försvinnande
prägel. Av en sådan betydelse är emellertid
biografen. Den har skänkt oss nya andliga
värden, som komma att till en viss grad
prägla vår framtida kultur.
Biografen är nämligen en naturskildrare
som ingen, och kommer för var dag, som
går, att ailt fullkomligare fylla denna sin
uppgift. Ingen bok, hur väl den än är
illustrerad, kan skänka oss en så fyllig och
levande bild av länder och folk, dess
växt-och djurliv som biografen. Vid läsningen
av en bok grumlas oftast de erhållna
intrycken av läsarens egen fantasi, och
behållningen blir en mer eller mindre förvanskad
bild av verkligheten.
Filmen lämnar intet rum för åskådarens
fantasi, utan ger en sann och helgjuten bild
av naturen, ända in i dess minsta detaljer.
Som naturskildrare står biografen »hors
con-cours». Ej mindre betydelsefullt är, att den
vidgade synkrets, som mikroskopet skänkt
oss genom biografen, blivit den stora
allmänhetens egendom. Mikroskopet har för oss
öppnat nya, hittills otillgängliga världar,
men det har endast varit vetenskapsmannen
förbehållet att under sitt mödosamma arbete
se och studera denna underbara del av
tillvaron. Nu kan var och en med filmens
tillhjälp göra strövtåg i denna och komma
tillbaka, lastad med nya kunskaper och
intryck. På naturens gebit bör en intim
samverkan etableras mellan biografen och
vetenskapen, till vilken jag vid ett annat tillfälle
skulle vilja återkomma. Sker detta på ett
tillfredsställande sätt, har biografen på detta
område en stor uppgift att fylla, nämligen
att lära vårt folk att känna och älska naturen,
vilken i våra dagar är så mycket
betydelsefullare, som naturstudiet för närvarande i
våra skolor mer och mer tränges tillbaka
för att lämna rum för andra ämnen, som
under en jäktande existenskamp hava större
praktiskt värde.
Men biografen har också skänkt oss en
annan nyhet: biografdramat. Namnet är ej
lyckligt funnet. För den dramatiska konsten
äger biografen endast ringa möjligheter.
Dramat, som ju bygger pä de mänskliga
livsyttringarna i deras högsta potens, måste
vara ett direkt uttryck för livet självt, och
bilder, om också rörliga och talande, kunna
ej lämna oss annat än ott surrogat; men inom
konsten, vars natur är att sträva mot det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
