Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN
7
högsta, blir varje surrogat förkastligt. Om
biografdramat ej kunde lämna oss något
annat än ett surrogat för den dramatiska
konsten, vore det redan från födelsen
dödsdömt. Men att det lever och lever med
intensivt liv visar, att det är en ny, säregen
konstart med sin egen uppgift och sina egna
möjligheter. Filmen är ej dramatisk, utan
episk till sin natur. Den är närmast besläktad
med romanen, novellen, berättelsen, och har
till uppgift att skildra människoöden och
därigenom skänka oss livserfarenhet. Och
i likhet med skildringen i ord, är den mera
värd, ju sannare bild av livet den skänker
oss. Men den skiljer sig väsentligt från
böckernas livsskildringar. Den ger oss
livsöden i mer koncentrerad form. Den använder
sig av synbilder direkt, under det att vid
läsningen av boken de motsvarande bilderna
måste framkallas av fantasien ur de tryckta
orden, som ju ingenting annat äro, än för
ögat fixerade ljud, alltså hörselbilder. Filmen
ger oss alltså intrycket mera direkt och kan
därför nå vidare lager och kanske tränga
mera djupt, än den tryckta
människoskildringen. Bokens intryck måste i hög grad
mottas med fantasiens tillhjälp, ocli på den
grund finnas stora möjligheter att
förvanska-det avsedda intrycket. Yid filmsseendet
spelar mottagarens fantasi en underordnad
roll, och det mottagna intrycket kommer
därför mera att sammanfalla med det
avsedda. Vi fostra släktet genom att skänka
det livserfaVenhet. Den bästa, djupaste
erfarenhet få vi av livet självt, men jämte
denna hava böckernas skildringar av folkens
och människornas öden haft en betydelse i
vår utveckling, som ej får och ej bör
underskattas. I filmen ha vi fått en nv konst,
som har förmågan att skänka oss livsbilder
av en sann och gripande ursprunglighet. Vi
kunna med den nya konsten nå lika vitt —
kanske vidare, än med böckerna. Den kräver
mindre ansträngning och tränger kanske
djupare i vårt inre, än böckerna. Den har
därför en alldeles -säregen förmåga att även
under de timmar, som måste avses till vila
och förströelse, skänka oss livsintryck av
stort och bestående värde. Filmen kan därför
äga en uppfostrande betydelse, som ej är
mindre än den tryckta människoskildringens.
Man arbetar för närvarande på att
åstadkomma talande film. Jag står en smula
tveksam till önskvärdheten härav. Talet i
filmen motsvarar illustrationerna i boken.
Men endast, om de äga ett stort konstnärligt
värde, äga dessa vid människoskildringen
sitt berättigande. Så snart den egna fantasien
har bättre förmåga att illustrera boken, än
artisten ifråga, äro illustrationerna absolut
förkastliga. De försvaga då endast det
mottagna intrycket. Jag är rädd att det
konstgjorda talet i regel kommer att verka som
dåliga illustrationer, då det med konst alstrade
näppeligen kan fullt mäta sig med det, som
alstras av livet självt. En annars helgjuten
film av högt konstnärligt värde kan skänka
oss så djupa intryck av sanning och skönhet,
att dessa näppeligen genom det talade ordet
ytterligare kunna förstärkas. Det blir av
intresse att se, om i framtiden dessa
svårigheter verkligen kunna övervinnas.
Ämnet är rikt, och kanske jag någon annan
gång får tillfälle att återkomma, men redan av
det lilla, jag här skrivit, torde klart framgå,
vilken stor betydelse biografen som
folkuppfostrare kan komma att äga, om den
rätt fattar sin uppgift.
Ueckans moöebilàer.
Soumont.
Pathé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
