- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / 1913 /
H11:3

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAFEN

3

INöjeslcuiltun.

Av Ellen Key.

VII.

Jag har redan sagt att den socialdemokratiska ungdomen ej får stanna vid kampen
mot Nick-Carter-litteraturen och rusdryckerna, utan att den, jämsides med kampen för en
ökad fritid, måste kämpa för den nöjeskultur, utan vilken fritiden blir illa brukad.
Nöjes-kulturen bör bli ett led med i såväl de unga goodtemplarnes som de unga
socialdemokraternas storartade bildningsverksamhet och deras vaknande nit för kroppskultur. Ungdomen
måste utrota den fördom, i vilken den äldre socialdemokratien blev stark men ensidig: den
att endast samhällets produktions- och fördelningsförhållanden behöva omdanas, ty sedan
upphöra alla övriga missförhållanden av sig själv.

Intet är vissare än att i ett sålunda omdanat samhälle nya missförhållanden komma
att göra livet olidligt, ifall icke nya människor — med en högre etisk och estetisk, kroppslig
och andlig kultur — ta det nya samhället om hand!

Genom nya produktions- och fördelningsförhållanden kan visserligen flertalet få mer
fritid och mer medel till verklig rekreation, få lättnad från de ekonomiska bekymrens tryck
o. s. v. Men bruket av det vunna blir dåligt eller gott, allt efter som människorna äro.

Jämsides med klasskampen måste därför kulturkampen pågå i och genom ungdomen,
ungdomen, på vilken ansvaret vilar att göra det nya samhället bättre för alla än det gamla
kunnat vara. Hos de yppersta inom den unga socialdemokratien lever redan ansvarskänslan
i fråga om dpnna kulturkamp.

Men denna känsla måste med hundrafaldigad agitationskraft utbredas även till
flertalet. Först när var socialdemokrat var afton frågar sig om han under dagens lopp arbetat
så, roat sig så, politiserat så, att ban blivit dugligare, samvetsgrannare, andligt rikare,
gladare — och han med ja kan besvara den frågan — då höjer sig den av internationalen
åt alla lovade lyckan vid synranden. Måste däremot svaret bli nej, då har han jämt så
mycket minskat sitt partis segerkraft som han själv den dagen sjunkit i värde.

Visserligen lyckas ett starkt parti att vinna segrar genom alla delars fasta
sammanhållning. Men endast segrar över motstånd. Så snart motståndet är brutet och det nya
samhällsbyggandet börjar, då är ej längre sammanhållning nog: då beror det på var
små-dels beskaffenhet om det bela skall bli starkt och skönt. Ej heller socialdemokratiska
trosartiklar kunna upphäva naturlagarne. Och det är en andlig naturlag att de största
sanningar bli förfuskade av undermåliga bekännare.

All långsamhet i utvecklingen, alla återfall, alla reaktioner ha sin förklaring i detta>
århundrade efter århundrade upprepade, sakförhållande.

Således: vill socialdemokratien dana något varaktigt, då måste dess medlemmar var
för sig börja att dana sitt enskilda liv enligt ett högt ideal. Varken i fråga om erotik eller
politik, ekonomi eller arbete, bildning eller nöjen duger det att leva »som det faller sig».
Var gång man offrar något värdefullt för något värdelöst, var gång man varit efterlåten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:24:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biografen/1913/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free