Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biografen
13
Oröet fritt.
Sammanslutning mellan
biografägarne.
En brännande fråga, som snarast måste
avgöras.
I n:r 7 av denna tidning har »Sola plinter» först
väckt på tal denna fråga, som nog hos litet var
vaknat till liv i och med erhållandet av
filmsfirmornas första cirkulär till landets biografägare.
Dessa fyra firmor hava genom de sinsemellan
gjorda överenskommelserna, utan att förut hava
hört eller ens ansett sig böra känna sig för hos
oss, velat uppträda som någon sorts reformator
och skriva lagar åt biografägarna, vilka dessa blint
måste lyda, vid risk att annars lämnas utan film
till sina program.
Cirkuläret innehåller visserligen flera även för
oss acceptabla och värdefulla punkter. Jag syftar
nu närmast på bestämmelserna under § 10 om den
osunda reklamen, vilken paragraf ju i synnerhet
kommer att bliva av utomordentlig betydelse för
biografägarna i kampen mot det spekulativa raseri,
som gunås gripit alltför många av ägarna till de
som giftsvampar ur jorden uppvuxna
småbiogra-ferna under loppet av kort tid, och, om det ej i
tid stävjades, kunde giva dödsstöten åt hela
biografrörelsen och helt förstöra alla de strävanden,
som vi satt oss före — att höja biografkonsten
till den nivå den bör intaga som kulturspridare
bland de bredare lagren.
I och för sig äro nog de olika punkterna i detta
cirkulär även för biografägare till stor nytta, och
det är egentligen ej med anledning av innehållet
i detta, som jag nu tagit till ordet utan fastmer
på grund av en annan sak, som troligen från
filmsfirmornas håll ej länge låter vänta på sig. Jag
syftar nu på deras tilltänkta — och kanske då
detta läses redan fullbordade — beslut att som
villkor för utlämnat program — långfilm — sätta
att biografägaren även är förpliktigad att från
den levererande firman taga deras tryckta
broschyrer, mot risk att i annat fall ställes i utsikt
att filmen ej erhålles.
Är jag ägare av en eller flera teatrar och finner
för gott att själv skriva och trycka mina program,
då ofta nog både det misshandlade svenska
språket ocli det allt annat än förstklassiga papper
ocli tryck som förekommer i de medföljande
broschyrerna, förbjuder mig att utlämna dessa vid
en teater, på vars anseende jag håller, då må väl
i fridens namn detta vara en sak, som jag ensam
bestämmer över.
Genom en sådan bestämmelse, om den nu
verkligen sättes i verket, då den ju i och för sig redan
hör vara dödfödd, skulle filmsfirmorna få ett
ytterligare övergrepp över biografägarne.
Flertalet av innehavarne av de större teatrarna
i vårt land, både i huvudstaden och de större
landsortsstäderna, hava ju i allmänhet sina egna
program med teaterns namn, exteriör e. d. påtryckt,
och jag tror ej att det bland dessa skulle hälsas
med någon odelad glädje, om en bestämmelse av
ovan anförda art skulle utfärdas.
Som det nu är ställt biografägarna emellan,
kunna de ju ej mer än på sin höjd var för sig
inlägga sitt veto mot en handling, som ej kan
annat än väcka deras förbittring — men av vad
verkan?
Annorlunda skulle saken ställa sig, om vi
biografägare landet runt liksom filmsfirmorna
sammanslöto oss till ett, och jag vågar påstå, att det
är en sak av absolut yttersta vikt och
nödvändighet, om vi vilj a tillvarataga våra intressen och ej
tänka finna oss i andras bestämmelser och
förordningar utan att få ett ord med i laget — eller
lagen.
Jag vill härmed låta förslaget gå vidare och
hoppas att inom vår egen tidnings spalter få den
brännande frågans snara avgörande på det klara.
H. T—K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
