- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
36

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

BIOGRAFEN

Bäcken.

eJag Vill ha rum, jag skall ha rum,
ty jag har- rätt därtill,
oeh i sr skymfliRg, tang oeh skum,
tänds ljuset, Rär jag vill.

Er strävan, som väl sökt- sig själv,
meR glömmen eget jag,
deR bryter som eR mäktig älv
sist fram i ljusaR dag

igeRom hårda klippors pråRg
oeh obeveklig steR
i fåra, forsande oeh tråRg,
med bölja, stark oeh reR.

®eR växa skall oeh flöda bred
i släta bjgdeRS Riark
oeh vatt-Ra idogheteRS fred
oeh framtidsdrömmeRS park.

Jir källaR eRdast evigt rik,
blir bäekeR till sr flod,
oeh är miR själ deR källaR lik,
som bäekeR blir mitt blod.

"Erik Brogren.

Skuggornas teater.

ii.

Jag umgås gärna med hjältar. Men de
stå inte var dag till buds. Desto
angenämare, när jag någon gång träffar på dem.
På talteatrarne tyckas de bannlysta, passa
inte den smakförstörda publiken.
Egendomligt, lyckligt nog senteras de på biografen.

Regina gav »Antonius och Kleopatra».
Odéon visar samma film. Måhända
världens hittills förnämsta historiska
skugg-drama.

Säkert är, att jag häpnade och njöt.

Så långt komma vi aldrig på talteatern.
Den måste nöja sig med kuliss i stället för
natur, utom friluftsteatern — hvilken alltså
förenar talscenens språk med biografens
naturmiljö. Biografens ordbrist ersättes av
obegränsade rumsmöjligheter. Talscenen ger
ju bara målade perspektiv. På vita duken
härskar naturens majestät. En seglats på
hav, i luft, en landstigning, en bèrgklättring,
ett fältslag, en fest, en eldsvåda — allt blir
äkta, imitationslöst.

Den romersk-egyptiska filmen visade på
nytt, vilka framstående artister italienarne

äro. De ha kvar av det gamla blodet, den
klassiska kulturen. Ha inte glömt den stora
gesten, den heroiska minen. Vad hos oss
med en axelryckning kallas högtidligt,
patetiskt vårdas hos dem.

De granna bilderna i »Antonius och
Kleopatra» illustrera ett motiv, i sig självt
fängslande. Detta stoff har ju använts i talpjäs,
opera. Det var klart att det till slut skulle
hitta hit. Och det skäms inte för
inramningen. Bion har inte profanerat det.
Filmen har utgått från Cines i Rom, samma
officin, som frambragt bl. a. »Quo vadis?»
och med rätta fått stort beröm för sitt arbete.
Den oerhörda apparaten kostar stora
summor Ändå blir denna film nog en god
affär, att döma av publikens intresse. Dylik
biokonst. — ty det är konst — har
instruktiv uppgift, kulturbetydelse. Jag hoppas på
mer av samma slag.

Nu till detaljer!

Jag kan tänka mig större majestät hos
Kleopatra än Terribilli-Conzales visar. Men
italienarne äro ju småväxta, och damen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free