- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
40

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

BIOGRAFEN

nödvändigt eller åtminstone intressant
studium för en var fackman, som vill
ordentligt »följa med». Men dr Hellwig har ej
stannat härvid, utan har även bearbetat
sitt material till ett grundläggande
kinemato-grafrättsligt kompendium. Han har tillägnat
detta professor Georg Cohn i Zürich, vilken
han framskjuter som denna ultramoderna
rättsvetenskapliga disciplins fader* emedan
Cohn i ett föredrag i juridiska sällskapet
i Berlin den 12 juni 1909 gifvit »den första
sammanhängande framställningen av allmän
kinematografrätt». Men den framställning
av nämnda rätts grundlinjer och i förbindelse
därmed av de kinematografrättsliga
reformfrågorna, som dr Hellwig ger, går
otvivelaktigt utöver professor Cohns abstrakta skizz
och är i vaije fall ännu modernare, mera
direkt knuten till de praktiska aktualiteterna.

Det kan här icke nu bli fråga om att
giva något extrakt av de
kinematografrättsliga källornas rika flöde — möjligen kan
vid något senare tillfälle ett och annat ledas
fram därur — men en hastig blick på några
av de ämnen, varmed den inledande
avhandlingen sysselsätter sig, må tjäna som
presentation av en arbetsprodukt, som i övrigt så
väl anbefaller sig själv till närmare
bekantskap.

På ett synnerligen övertygande sätt
klarlägger dr Hellwig nödvändigheten av
verkligt omfattande och djup fackinblick för ett
rätt bedömande av kinematografväsendets
art och behov av rättslig normering. Man
måste studera icke bara de centrala
ljusbildsteatrarna, utan också grändernas
»kin-toppar», man måste nödtorftigt känna
filmfabrikationens egendomligheter,
affärsförmedlingen m. m. Och man måste ha tillgång
till att se även det, som icke kommer till
offentlig förevisning — en tillgång, som förf.
för sin del haft hos Berlincensuren. Man
måste följa facktidskrifterna ända in i
annonseringens labyrinter o. s. v. Ingen kan
betvivla, att förf. själv studerat sig grundligt
in i ämnets mångahanda detaljer. Och det
är självfallet, att en så väl informerad man
ådagalägger full insikt oin filmens ofantliga

betydelse inte bara för vetenskap,
folkbildning ocli undervisning, utan även som medel
för god underhållning och förströelse.
Naturligtvis kan han icke ur estetisk synpunkt
godkänna allt eller ens det mesta, av vad
som rullas upp på de tusentals
biografdukarna, och han betonar starkt, att där
censuren slappnade, där skulle snart »de
krassaste smutsfilmer» dyka upp. Men ensamt
censur, hur välgörande och nödvändig den
än är, räcker ej att förhindra osunda
utväxter från biografföreteelsen.

Av koncessionssystem väntar sig dr
Hellwig dock icke något synnerligen gott,
åtminstone för Tysklands del, då han anser
rätta tiden där försuten. Möjligen kan
hotet om koncessions indragning skärpa
laglydnaden, men annars synes han mena det
vara för sent att införa koncession, där
biograferna redan äro så många, att de i alla fall inte
gärna kunna bli fler. Ett tyskt förslag till
rikslagstiftning härom har icke hans tilltro,
varemot han ivrar för en rikslagstiftning,
som ger fast grundval åt en enhetlig censur
på sätt, som skett i Sverige, och på sätt, som
allmännare blivit erkänt såsom det
ändamålsenligaste både ur fackets och samhällets
synpunkt.

»Men mina önskningar och förhoppningar
gå ännu längre», skriver han och utvecklar
ett så framsynt program som detta: »Den,
som under senare år uppmärksamt följt den
kinematografrättsliga utvecklingen i de mest
skilda kulturländer, måste medgiva, att
grunddragen i resp. lagstiftningar bli
varandra allt mera lika, att en naturlig tendens
till utjämnande av de många olikheterna i
rättsliga bestämmelser rörande offentliga
biografföreställningar är tydligt märkbar. Denna
naturliga strävan till utjämnande av
motsatser, som kanske skall göra det möjligt
att inom några år taga en
världskinemato-grafrätt under debatt, som man redan nu
gör ifråga om internationell växelrätt och
checkrätt, är också lätt förklarlig: äro hos
de moderna kulturfolken de för
rättsbildningen väsentligen bestämmande nationella och
kulturella egendomligheterna redan i
allrnän-* Trots att Hellwig själv anser att disciplinen ännu icke kan göra anspråk på full självständighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free