- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
46

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4ti

BIOGRAFEN

Nåväl, så fick olyckan komma över lians
huvud.

Det mörknade alltmer. Natten bröt in
och på himlen sken månen och kastade ett
spöklikt skimmer in i rummet. Samtidigt
såg jag att statyn tycktes växa. Färgen fick
en anstrykning av mänskligt kött och blod.
Ögonvitorna blänkte i det mörka ansiktet,
den grymma munnen rördes. Och under
honom sitter professorn lugn, småleende.
Jag ser gestalten bakom honom anta
jättelika proportioner. Han höjer armen,
fingrarna krökas och ett skri, påminnande om
ett vilt djurs, ekar genom rummet.
Professorn reser sig, kritvit i ansiktet, men
ögonblicket efteråt slungas han som en boll utåt
golvet. Den förskräckliga gestalten böjer
sig fram, nu griper han — Daisy — nåd —
barmhärtighet. — — —»

Dessa anteckningar hittades bredvid
professor Ernest Hardys och sir Walter
Rau-soms döda kroppar i Birminghams museum.

Biografen och landsortsteatern.

Författaren Ejnar Smith har i ett par
artiklar i Svenska Dagbladet behandlat
landsortsteaterns och de resande sällskapens
prekära ställning. Som även biografens
vedersakare måste erkänna, har den sjunkande
teaternivån varit en god jordmån för den
vita duken, vars prestationer blivit alltmer
förstklassiga och intressanta. Filmens
resurser äro ju också storartade. Emellertid
är det lika litet filmens avsikt att utrota
teatern, som det torde vara omöjligt för
denna senare att ryckas upp -— författaren
ifråga har åtskilliga förslag i den vägen,
vilka nu diskuteras av teaterfolket. För

dagen återgiva vi av intresse för saken med
reservationer för meningar, som helt få stå
på förfrs konto, ur hans första artikel
följande:

»Det är inte underligt att teatern i landsorten
råkat i misskredit. På närmaste biograf kan nian
för kanske fjärdedelen av teaterns biljettpris få se
gungande vågor, susande träd ocb larmande gator
eller få en inblick i med smak valda interiörer, vare
sig det nu gäller lysande salar i palats eller rum
och kammare i olika hem allt efter samhällsskalan,
medan framstående skådespelare för betraktaren
framställa visserligen stumma, men dock ofta i sin
art konstnärligt utformade gestalter i scener, givna
med icke sällan beundransvärd inre regi. I
landsorten måste för närvarande jämförelsen mellan
biograf och teater ovillkorligen utfalla till nackdel
för den senare. Ett planschverk av rörliga bilder,
med lästvång för sammanhangets skull, kan, som
det nu är, giva mera behållning än det, som borde
vara levande, karaktärsskapande konst med segrar
för röstens makt och andens intensitet. För
tillfället synes det också, som om biograferna dragit
till sig såväl den förmögnare och mera fordrande,
som den enklare och mindre penningstarka
allmänheten. Det kanske finnes någon sanning också i
alla de uttryck, som gå ut på att
genomsnittspubliken vill roas på teatern — för att röras går den
på biograf. Vilka följder detta skall hava för
teatersällskapens repertoar, följer av sig självt.
Slutligen frekventeras filmförevisningarna av en
klass människor, som aldrig.sätta sin fot på teatern
’— det lär nämligen inte vara syndigt att gå på
biograf. Kanske "är det så, att många trohjärtade
själar känna sig trygga genom medvetandet om
censurens änglavakt. Måtte emellertid landet
bevaras från dylik pickelhuvad själavård på andra
håll, ty en censur måste sakna fantasi och andlig
varukännedom, om han på ett, för de moralens
entreprenörer, som-ßkapat hans tjänst,
tillfredsställande sätt skall kunna utöva sitt heliga kall. *

Törhända synes det mången, som om teatern
löpte fara att utrotas av filmen. Jag för min del

* För en lagstiftande myndighet, som ej förtjänar glosan
»moralens entreprenör», bevare oss, milde Herre Gnd ! Trodde
att den byperästetiska jargongen var något förlegad. Rfd.

Hemifrån.

Överståthållare-Ämbetet för Polisärenden har
hos Statens Biografbyrå begärt yttrande, huruvida
vederbörande censorer vore i tillfälle att vid
granskning av s. k. »talande filmer» lämna
utlåtande även över det med filmen kombinerade talet.

Utifrån.

Den kände målaren Etclieverry, berömd genom
sin tavla »Le vertige», har stämt ett filmbolag
med krav på 10,000 frcs för förment utnyttjande
i film av lians bekanta målning. Men rätten
dekreterade efter ingående jämförelse mellan tavla
och filmbild att efterlikning ej förelåg och målaren
fick betala kalaset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free