- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
67

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 5.

2 Februari.

1914.

t- REDAKTION OCH KONTOR; HOLLÄNDAREGATAN 3 STOCKHOLM REDAKTÖR OCH ANSV. UTGIVARE: ERIK BROGREN – /RIKS. 1194 TELEFONER { ALLMi ^ Q4 TELEGRAMADRESS: BIO
Avtryck av "Biografens" artiklar utan angivande av källan förbjudes.

Litet om biografmusik.

I den utländska biograflitteraturen dryftas
ganska lifligt frågan om biografmusiken,
dess oumbärlighet i och för sig och framför
allt nödvändigheten av att densamma så
vitt möjligt alltid anpassar sig till bilden
på duken. Då saken är lika aktuell
härhemma, aktar jag inte för rov,, ehuru icke
fackman på musikens heliga område, att
draga mina lekmannastrå till den stack, som
hrr musici själva nog kunna i frågan
åstadkomma. Inte ens tanke på ormen i
myrstacken avskräcker mig!

I det stora hela får man erkänna att
biografmusiken gott följt med bildernas
utveckling. Det är en himmelsvid skillnad
mot nu och förr, när man riskerade få höra
Yanlcee Doodle ackompanjera en gråtmild
scen i ett drama, eller när Bunny eller
Lehmann eller Prince utförde sina roligheter
och galenskaper till tonerna av Åses död

eller Gari XV:s sorgmarsch! Jag vill icke
nu ens vidröra det stötande och osmakliga
i att s. k. dragspelsvirtuoser få prestera
ouverturer eller efterspel till allvarliga och
väl inspelade bilder.

Jag känner väl till de praktiska
svårigheterna för ett musikkapell att på endast en
kvartett genast vid premiären ha program och
samspel klart efter att inte ens ha sexbilderna.
Jag förstår även att musiken till ett sådant
mäktigt och präktigt stycke som t. ex. Antonius
och Kleopatra kan klicka något den första
kvällen, även om kapellet sett bilden och
repeterat in musiken ett par timmar.

Men vad jag, för att taga detta sistnämnda
program till exempel, absolut inte kan förstå,
är kynnet hos den dirigent, som under de
kraftiga ocli stormande scenerna i
»Kleopatras» andra akt låter sitt kapell kväll efter kväll
framsnyfta ■— Schuberts »Serenad», tror

■■■■■■■■MaBMMfca

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:24:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biografen/1914/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free