- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
76

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4ti

BIOGRAFEN

inte kan man klaga över dålig
belysning.

För ventileringen är utomordenligt väl
sörjt genom fläktar och ventiler bakom
»scenen», i taket ocli vid väggarne.

Duken är lika stor som vid utlandets
största biografteater. Inte ens ridå saknas.

Högt till taket är det i Metropolteatern.
Om kupolen medräknas blir det i det
närmaste femton meter från golvet.

Med Metropolbiografen ha vi fått ett nytt,
stort nöjesetablissement i staden. Direktör
Kock ämnar, enligt vad han uppgiver,
komma att bjuda på de bästa möjliga
program. Kn orkester på ej mindre än tolv
man kommer att sörja för musiken.

Ritningarne till teatern ha, som vi förut
omtalat, uppgjorts av arkitekten Aug.
Lindvall, som därvid begagnat sig av tallmotiv,
vilket konsekvent genomfört överallt ter sig
synnerligen smakfullt. Byggherre har
byggmästare N. J. Stenmark varit.

Salongen och läktaren.

Hela tillbyggnaden är utförd i armerad
betong av Skånska cementgjuteriet, som
därjämte står för den invändiga stucken.
Programmet till värmelednings- och
sanitetsan-ordningarne har uppgjorts av ingenjör
Segerstedt och är utfört av firman A.-B. Joh.
Sjöström. Firman Folke Hain har lagt in
de elektriska ledningarne. Firman N. Lindé
har möblerat lokalen, marmorn har levererats
av Nya Marmorbruksaktiebolaget
Norrköping. För målningen och marmoreringen
står målaremästare Nils Svensson och
Wessel & Vett för mattor och draperier.
Snickeriet har utförts av Jönköpings mekaniska
snickerifabrik. Slutligen har firman Georg
Wojidkoff fått diverse metallarbeten på
sin lott.

Samtliga leverantörer ha all heder av sina
arbeten.

Hemifrån.

En bemärkelsedag för Statens biografbyrå var
fredagen den 23 januari 1914, då den efter cirka
272 års verksamhet registrerade sitt 10,000:de
granskningsnummer. Siffran talar för sig själv,
och det göra lustigt nog, de närmast följande
siffror, 10,001—4, också. Dessa representera
nämligen de fyra första talande filmerna av
Iüneto-fontypen, som passerat censuren här i landet.

Utifrån.

Ännu ett filmbolag har gått omkull i Köpenhamn,
The Oopenhagen Films Co., som förbrukat en
kvarts million och nu gjort konkurs med 50,000
kr. skuld, däraf största delen till filmskådespelare.

Orsaken till fallisemangen får sökas däri, att
det ofta är personer utan affärsvana och med ringa
kännedom om filmmarknaden, som kastat sig in
i dessa företag. Många av bolagen äro i allt för
hög grad byggda på lösan sand. Man har
exempel på att filmföretag startats blott av den
anledningen att vederbörande fått tag i en för duken
lämplig libretto. Man hopbringar ett aktiekapital
på 25- eller 30,000 kr., hyr eller bygger en liten
ateljé ocli börjar inspelningen. När filmen är
färdig är också kapitalet uppslukat, filmen blir ej
såld — ocli bolaget stupar. Driftkapitalet är
sålunda i många fall alldeles för litet, ja, ett
aktiekapital på 250,000 kr. är knappast tillfyllest med
de stora anspråk allmänheten numera liar på ett
styckes utstyrsel. Inspelar en ateljé t. ex. sju
filmskådespel, kan det hända, att blott två av dessa
slå igenom, och då måste företaget ha stark
ekonomisk ryggrad för att stå emot förlusten.

*



Att filmen icke blott är till för ro skull, utan
också kan ha sin rent praktiska och instruktiva
betydelse är ett \faktum, som ingen torde kunna
bestrida. Yi ha sett den använd som ett led i
skolundervisningen, och även vetenskapen har på
flera sätt sökt en nyttig handräckning i filmen.

Ett nytt och intressant vittnesbörd i denna
riktning ger den kända pariskirurgen d:r Doyen’s
försök att använda kinematografen som
hjälpmedel vid den kirurgiska undervisningen. D:r
Doyen liar redan en längre tid låtit ta films av
en del »typiska» operationer, och han liar nu i en
fransk tidning på nytt framhållit den stora
betydelse sådana bilder liksom också andra
kirurgiska ljusbilder ha för undervisningen i
operationsteknikens svåra fack.

»Sedan jag sett mina egna operationer på
duken», skriver d:r Doyen, »har jag insett, att ingen
kirurg känner sig själv. Jag har först där fått
tillfälle att underkasta mitt eget och mina
assistenters tillvägagångssätt ett kritiskt bedömande
ocli har därefter företagit viktiga ändringar i de
tekniska detaljerna. Vad detta studium av den
kirurgiska filmen betyder för nybörjaren och den
mindre övade operatören behöver inte närmare
påpekas. Men det är å andra sidan absolut
nödvändigt, att det vid kinematograferingen inte
göres någon ändring i den normala hastigheten,
med vilken operationen företages, på det att
åskådaren måtte få den tydligaste och pålitligaste
verklighetsbild till sin vägledning.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free