- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
92

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92 BIOGRAFEN

Från malmö.

Uik†oria†ea†em.

(»De tre musketörernas» suenska premiär.)

Ungdomslitteratur med eller utan
illustrationer? Kan det egentligen bli en fråga,
vilket man bör välja, såvitt de ekonomiska
möjligheterna medgiva det förra. Att en
illustrerad ungdomsbok finner mångdubbelt
flera och mångdubbelt mera förtjusta läsare,
är väl en så gott som odisputabel sanning.
Men skall då ur denna synpunkt även
kine-matogrammet kunna betraktas som ett
värdefullt illustrationsmedel? Många skriftställare
skulle sannolikt besvara den frågan med nej.
Och det är förklarligt. Ofta, allt för ofta,
har nämligen den kinematografiska
framställningen varit ett blodigt hån mot de litterära
alster, i vars namn den skrudat sig. Det
är då också förklarligt, att författare ansett
sig böra begära skadeersättning. I sig själv
låter det väl ändå’ i viss mån paradoxalt, att
en författare skulle vilja ha betalt för att
kännedomen om hans bok genom
illustrationer kommer inför en talrik publik. Och det
torde ej heller alltid komma att så förbliva.
Då Victor Hugos Des Miserables första gången
här i M. tecknats för oss på den vita duken,
kom undertecknad en dag att tala med
föreståndaren för ett av stadens största bibliotek.
Han yttrade därvid, att under
förevisningstiden för Des Miserables samt flera dagar
efteråt stadens bibliotek varit alldeles
överlupna av folk, som då velat läsa Victor Hugos
bok. Och ärligt talat, varför skulle ej denna
illustrationsform såväl som andra kunna höja
intresset för ett skönlitterärt arbete, såvitt
vederbörlig omsorg fått komma
framställningen till del.

Nu har åter Viktoriateatern haft en av ,
Pathés litterära illustrationsfilmer eller, vi
kanske borde säga, illustrerande
litteraturfilmer på sitt program. En kassapjäs var det
för direktionen. Tydligen. Fullsatt hus och
den breda trottoiren fylld av kön. Men det
är något vida mera än en kassapjäs. Det
är en succés för det aktningsvärda arbetet
inom kinematografien själv mot
verksamhetsfält, som ligga på höga plan.

Apropå de båda direktionerna
Metropol-Biorama och Viktoria-Mignon, synes det
månne ej arta. sig till en anmärkningsvärd
kraftmätning, en icke helt betydelselös
en-vigeskamp mellan dem båda? Men om i
denna kamp upptages som vapen endast
filmens förnämligare alster, sådana som Vik-

toriateaterns »De tre musketörerna» och
Metropols nyss förvärvade Ambrosiofilm
»Pompeji sista dagar», då blir det en kamp, som
av kinematografiens verkliga vänner kan
iakttagas med stor tillfredsställelse, eftersom
en sådan kamp kan bliva en faktor, med
vilken kinematografien drages upp till högre
liggande verksamhetsfält.

Fr. H.

H em ifra n*

Fredagen, den 30 januari öppnades i Malmö
under samma direktion som Victoriateatern och
Mignon ännu en biograf »Orion» i det s. k.
Centralpalatset vid södra Förstadsgatan.
Invigningsprogrammet utgjordes av den från Brunkeberg
välkända Stor-KIas och Lill-Klasfilmen.

Utifrån*

I den Gaumontska fabriksfilialen i Wien utbröt
nyligen en stor eldsvåda, som uppkom, då en
arbeterska renade en film genom gnidning med
benzin varvid denna fattade eld. Branden
utbredde sig snart till hela det stora
byggnadskomplexet, och- två kontorsdamer .i det ovanpå
filmanstalten belägna livförsäkringsbolaget
Au-strias kontor innebrändes. En i huset sysselsatt
snickare kunde icke återfinnas, utan har
antagligen blivit offer för denna brandolycka, varvid

två andra personer också svårt skadades.

*



Mascagni är väl den förste kompositör av
världsrykte, som ställt sin konst i filmens tjänst.
Ca-valleria Rusticanas skapare håller nämligen på
med att skriva musiken till en film, som har
Garibaldi till huvudperson och vars text skrivits
av den kände socialistiske deputeranden Enrico
Ferri.

*



Andrew Carnegii har låtit sin röst bevaras för
eftervärlden genom att tala i grammofon
samtidigt med att en kinematograf upptog hans
karaktäristiska gester och attityder. Han talade in
sitt bekanta föredrag om den rikes plikter mot
samhället.

Statens Biografbyrås filmslista.

DEN 26 JANUARI.

10016. Gaumont Veckorevy n:r 4. Gaumont. 175 mtr.

Akt. Röd. Sv. Film.

10017. Fiskodling vid Engelsberg. Sveafilm. 113 mtr.

Kult. Röd. Sv. Biografteatern.

10018. Pathés Vecko-Blad n:r 233. Pathé. 205 mtr.

Akt. Röd. Pathé.

10019. Livet i Indien. Eclair. 127 mtr. Geogr. Röd.

Sv. Biografteatern.

nn ■ ii.ifui.nuk 1 uiunvnn uiuuiim 1 bni klllii

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free