- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
124

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

B ro G R A FEN

Oröet fritt.

Breu från Hälsingborg.

Det har fallit mig in att skriva en gån g till
»Biografen» om biografernas framsteg här på
platsen. Då man ser, hur å andra större platser stora
och komfortabla biografpalats uppstå med ty
åtföljande högre inträdesavgifter, då frågar man
sig: Hur kan detta låta sig göra, då vi i
Hälsingborg ha svårt för att ens kunna hålla de gamla
låga biljettprisen? Antingen måtte biograferna
i Hälsingborg vara lagda i händerna på olämpliga
personer, eller ock måtte något annat
oöverstigligt hinder finnas, vilket saknar sitt motstycke på
andra platser. Jag vill nu som intresserad försöka
att försvara biograferna här mot den misstanken,
att de icke kunna eller vilja följa med
utvecklingen, som industrien gör å övriga platser. Men
för att rätt kunna göra detta, måste man gå
tillbaka till den tid, då biograferna här voro i sitt
flor eller fullt jämställda med andra platser. Det
var, när den nya biograflagen trädde i kraft.
Innan den nya lagen kom över biograferna fanns i
Hälsingborg en stor teater och en folkteater och
lika många biografer som nu. Den stora teatern
frekventeras nu med framgång endast av
Skådebanan och nyårsrevyerna. Vad Skådebanan
beträffar, har den ju ett förträffligt program, som
för denna säsong invigdes med vår egen frejdade
Moje Mandahls 16:de klassens teatersällskap. Yad
åter beträffar vår lokala Jo-Jo med sina
nyårsrevyer, så kunna vi alla, som blivit av honom
presenterade för vår konstälskande teaterstjrelse och
publik, känna oss fullt tillfredsställda med att ha

och under tiden skulle hennes bror dödas.
Slutligen låtsar hon dock ge vika för
hansböner, men så snart Henr}’ gett sig i väg
för att skaffa den utlovade undsättningen,
tager hon sin fiol, stoppar en dolk innanför
klädningslivet och rider åstad till indianbyn.

Därefter kommer Graces ankomst till byn,
broderns vägran att till dylikt pris mottaga
friheten, tills flickan påpekar för honom, att
hon nu redan är fånge och att enda sättet
för honom att rädda henne är att mottaga
anbudet, då han slutligen ger med sig och
går, efter att dock först ha svurit att låta
döda varenda innevånare i byn, om systern
tillfogas någon skada.

Så följer dramats höjdpunkt. Det är på
kvällen efter Graces ankomst till byn. Inför

fått varit det stoff, med vilket dessa efter konsten
hungrande och törstande blivit mättade och
vederkvickta för en längre tid framåt.

Folkteatern, denna inrättning har upphört som
sådan och i stället inrättats till ens. k. biograf
-varieté. Där bjuds publiken en timmes
biografbilder och tillika artistuppträdanden på omkring
en timme, såsom steppare, knivkastare, lindansare,
jonglörer, musikaliska klovner, ormmänniskor m.m.
Denna inrättning tillkom samtidigt med vår nya
biograflag och frodades synnerligen under skydd
av det barnförbud, som denna biograflag
innehåller. Yarietén som sådan är nämligen alltid
tillåten för barn, och då biografbilderna endast
skola tjänstgöra som fyllnadsgods, behöver den
ju icke taga sådana bilder, som äro förbjudna
för barn, varför varietén på så sätt alltid kan stå
öppen för alla, som vilja gå dit och fördriva ett
par timmar. Biljettpriserna äro här på varietén:
l:sta plats 40 öre, 2:dra plats 25 öre och barn
under 15 år 20 öre. Lokalen rymmer 900 personer.

Biograferna hade, då nya lagen trädde i kraft,
intet annat att göra än att köra med program,
som publiken icke intresserade sig för, eller ock
att köra med barnförbud, och då av mer än
hälften av sin publik uppbära en störtsjö av
smädeord, därför att de icke fingo taga sina barn med
sig, och ett härligt: adjö med eder, då gå vi till
varietén, där äro platser för alla, både stora och
små.

Jag kan ej underlåta att i detta sammanhang
giva våra filmsleverantörer en liten vink. För någon
tid sedan fick en biograf här ett särdeles dragande
program, och biljetterna höllos vid 85 öre på alla
platser. Då erhöll nämnda biograf ett telegram
från leverantören om att den skulle höja
biljettpriserna, i annat fall kunde den icke få behålla

stammens äldste tillfrågas hon för sista
gången, om hon vill gå in på att bliva
halvblodets hustru; om hon nekar, skall han
taga henne med våld och sedan giva henne
åt krigarna till gemensam egendom. Det är
icke mer tid att betänka sig, ty i natt skola
indianerna draga till en annan plats för att
vara i säkerhet, då blekansiktena komma för
att hämnas.

Grace, som är fängslad med ett band kring
benen, för handen innanför klädningslivet
och känner efter, att hon har dolken kvar,
därpå ber hon som en sista ynnest att få
låna sin fiol och spela för att i musiken få
ingivelse till sitt svar. Man räcker henne
fiolen och hon lyfter den till hakan och
börjar spela. Först sakta och liksom prö-

AIUItbULAütl SVtNSKA BIUliHANtAIbHN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free