- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
131

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAFEN

131

En begrauen lyra.

Forts. fr. n:r 8.

Jag liar ej den äran att känna Kgl. sekter
Key, Magister Bagge etc. personligen och på
ruktets wingar lia de, mig weterligen ännu ej
gjort några utflygter, men ej anser jag dem
utrustade med egenskaper som berättiga dem att
såsom nationens män ställa sig i spetsen för
avantgardet af ett stort folk, tvertom förefaller det
mig oblygt att de upphäfva sig till Sveriges
målsmän. I Danmark, Tyskland eller Frankrike skulle
säkert deras röster förklingat, såsom »den
ropandes i öknen». Nej, den gråhårige,
aktningsbju-dande »Hwidt», den manlige, i ödets allvarsamma
skola profvade erfarne Tscherning, den genialiske,
kunskapsrike, mångsidige »Monrad», den liflige,
vältalige, clasciskt tydlige med verlden ocli
menniskorna i alla dessmångformade skepnader bekante
förmågor, hvilka Nationen känner, förmågor som
»Lehman» äro denna sjelf upphöjt till sina
förespråkare och hvilkas talanger gifvit dem fullmagt att
intaga den ärofulla ståndpunkt, som allmänna
omdömet enhälligt anvisat dem. — De hafva ej
föranledde genom egen liög tanke om sin ofelbarhet,
upliäft sig sjelfva dertill, och denna anspråkslöshet
är en ytterligare borgen derför, att deras
landsmän ej misstagit sig då de utsett dessa män till
Danmarks representanter i den civiliserade politiska
verlden. — De äro menniskor till en del att räkna
såsom frihetens återuppståndna martyrer; de ha visat
hvad de varit beredda att våga på sitt fosterlands
altare, de äro ej obekanta storheter, ej sväfvande
medelmåttor,’ som hvarken förmå höja sig eller
sjunka. Det är kraft, snille, visdom och kunskap
förenade ; de slösa ej onyttigt bort tiden på små
obetydliga detailler och föröda den ännu mindre på
spetsfundiga ordstrider och enfaldiga declamationer;
man lemnar små formfrågor utom linien, då saken
rör ämnen som fordra avgörande i ögonblicket och
enighet i utförandet. Den nya Tryckförordningen
till ex. som visserligen under en annan regime
erfordrat åratal och flera tryckta ark eller
pappersböcker för att redigeras, innehåller nu fyra
paragrafer och framalstrades på en timme och
tillgodogör ändå hela Danmarks önskningar. Det
är vilja sammanparad med en omisskännelig
förmåga, derom vittna både besluten och deras
verkställande.

Jag är fullt öfvertygad om afsigternas renhet
ja till och med om deras menlöshet hos wåra
unga sig sjelf framhållande fosterlandsvänner
hvilka jag är förvissad derom äro belt oskyldiga
så jag tror ända derhän att våra mera oskadliga
för det gamla systemets repressiva former än de

äro nyttiga för framskridandets sak, som de
förfäkta hvarigenom de komma i det obehagliga
pre-dicamentet att motverka sig sjelfva. De
brinnande förhoppningarna måtte ge sig luft i hur
sirliga, näpna, förfinade expressioner som helst;
utom energie båtar allt detta föga, de rhetoriska
troperna och de fromma önskningarna äro de
enda resultaten, som efter alla sådana matta
bemödanden till slut återstå, liksom nakna trädskråf
på en häradsallmänning. Hvad nationen vinner
blir = 0, vore än tribunen den mest prunkande
utstyrda fåtölj e i de la Croix’ska hotelet och
harangerna aldrig så långa. Några kärnord spänna
mera nerverna än alla svulstiga föredrag, som i
stället att flux electricera sofva in sinnet i
längden. Napoleon sade någon gång tre ord på
Marsfältet eller framför sin Armée och gjorde
enthou-siasm. Då massan var för stor, men lian för liten
ställde ban sig raklång på en kanon, för att bättre
höras — och hela Paris, hela Frankrike, det
förstnämnda efter förloppet af ’/a timma, det
sistnämnda efter några få veckor, visste allt hvad
ban sagdt, ordagrannt utantill — och glömde, det
— aldrig, men episoderna voro ej så elastiskt
uttänjda, ej eller mellanmeningarne så långsträckta
att man blott för sidoafvikningen glömde
hufvud-riktningarna.

Fortsättning.

Brevet iix förseglat med vitt lack;
signet-ring mecl oläsligt sigill.

I papperet är följande adress inpressad’:
»Ch. Gust. Sommelius

Courtier Maritime
& Interprete Jure (!)
Nantes Loire Inf:re.»

Utanskriften lyder:
»Redactionen af

Händels och Sjöfartstidningen

Götheborg»

Två poststämplar finnas:

»Kjöbenhavn 13/<i 1848»

»Obetalt ur Dannemark Hborg 14 Apr. 48»

Postverket har å utsidan gjort följande
anteckning:

»36/ lVs Lod. 23»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:24:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biografen/1914/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free