- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
165

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAFEN

1(165

1 1
Biografen och politiken.

En framtiàsbilö.

»Major Bright Light, den nyvalde
representanten för valkretsen, anser att han för
sin seger till stor del har att tacka den
präktiga serie filmer, vilken sänts ut av
Politiska Filmbolaget. I en intervju med
vår korrespondent gav den tappre majoren
en varm komplimang åt biografen såsom
en effektiv och behaglig röstvärvare.

»Den beundransvärda hjälpen av filmerna
var desto mera värdefull, som kandidaten
led av en halsåkomma under större delen
av den ansträngande kampanjen och
sålunda inte var i stånd att adressera sig till
valmännen med vanlig kraft, vältalighet och
effekt. Här blev kinetofonen till stor nytta..
Lyckligtvis hade några av majorens bästa
tal blivit upptagna och sålunda besparades
han mycken ängslan.

»Det var. en högst intressant syn att se
majoren sitta bland sina politiska
meningsfränder i salens bakgrund, lyssnande till
sin egen röst, samtidigt med att duken
visade hans kända och sympatiska person.
De väldiga människomassor, vilka dagligen
voro närvarande, inte blott åhörde sin
kandidats mönstertal, utan sågo även hans
argument livligt och realistiskt illustrerade.
De filmer, som speciellt visades för att
illustrera de amerikanska och tyska arbetarnes
lyckliga omständigheter under ett visst
system, verkade oemotståndligt på de
närvarande arbetarnes föreställning.

»I stället för den gamla tidens torra
statistiska siffror framställdes ämnet i en serie
medryckande bilder. En av filmerna,
vilken särskilt gjorde ett kraftigt intryck,
visade händelser mr Joseph Chamberlains liv.
Bilder av så upprörande historiska händelser
som Jamesons ’raid’, boerkriget och
Chamberlains färd genom Sydafrika fröjdade alla
älskare av filmsskådespel. Det beräknas att
på den korta tiden av tre veckor över
100,000 personer sågo bilderna. Naturligtvis

>

togs inte någon entré. Enligt vår åsikt
betalade sig ändå kostnaderna, vilka
säkerligen ej voro små. Kandidaten förvärvade
platsen åt sitt parti för första gången på
tio år och åskådarne lingo fri politisk
uppfostran.»

På detta sätt skildras i »The
Kinemato-graph Weekly» ett valmötesreferat från en
tid, som inte torde vara så långt avlägsen.
Naturligtvis är biografen inom kort att
räkna med även som politisk faktor.
Tidningen torde ha rätt i att många mäktiga
politiska korporationer skola i den närmaste
framtiden bli tvungna att vid valen lita till
biografens och kinetofonens hjälp. Härmed
öppnas ju ett mycket fruktbart fält för
filmbolagen ! Senare tiders märkligare
politiska händelser och personligheter erbjuda
rikt materiel för dessa bilder. Kanske är
det — eller blir snart — också sant, som
den engelske författaren säger, att oafsett
den politiska filmens värdefulla insats som
röstvärvare, så håller publiken på att bli
trött på politiska tal såsom sådana. Endast
de politiska stjärnorna förmå draga fulla
hus, och när valfilmen kommer, få även
dessa vältaliga politici vara på sin vakt för
sina lagrar.

Välkomna på filmen, hrr partiledare av
olika kulörer!

Medan denna artikel varit överstående
bland manuskripten erfara vi att Allmänna
valmansförbundet upptagit den engelska
idén redan i och för valen till maj riksdagen.
Förmodligen kommer exemplet inte att sakna
efterföljd och till höstvalskampanjen torde
väl de politiska filmerna snurra runt från
Ystad till Haparanda!

Byjåkjatiska Ingjäd, som nu går på fjärde
året, undrar om hon inte kan få börja gå i skolan,
vilket hon föreställer sig som något
eftersträvansvärt.

— Nä, min lilla stumpa, det får allt vara större
flickor än du, som ska’ gå i skola.

— Ja men, pappa, jag är väl inte för liten för
en minder-garten?

Vad månde bliva av det barnet som — vitserska,
sedan hon börjat så tidigt och spontant?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free